Ledtrådar till den lägre cancerrisken efter viktkirurgi
Kraftig och varaktig viktminskning har tidigare kunnat kopplas till minskad risk för cancer och cancerrelaterad död, främst hos kvinnor. Två nya studier ger nu ledtrådar till varför risken minskar – och tyder på att kön, ämnesomsättning och genetik kan spela en avgörande roll.
Studierna tar avstamp i den långsiktiga SOS‑studien (Swedish Obese Subjects) som undersöker effekter av långvarig viktminskning genom viktkirurgi. Drygt 4 000 individer med obesitas ingår, varav hälften genomgått viktkirurgi. SOS-studien, som är unik i sitt slag i världen, leds och koordineras från Göteborgs universitet.
I en av de nu aktuella studierna, som publicerats i PLOS Medicine, analyserades samtliga deltagare i SOS-studien med fokus på könsskillnader, insulinnivåer och långsiktiga cancerutfall. Forskarna fann att viktkirurgi var kopplad till både lägre cancerrisk och lägre cancerrelaterad död hos kvinnor, men inte hos män.
Sambandet var särskilt tydligt för kvinnospecifika cancerformer, såsom bröst‑ och gynekologisk cancer, och starkast hos kvinnor som hade höga insulinnivåer redan före operationen. Resultaten pekar på att insulin kan vara en nyckelfaktor i sambandet mellan obesitas, viktminskning och cancer.
Vikten av genetisk bakgrund
I en kompletterande studie i Scientific Reports gick forskarna ett steg vidare och undersökte om genetisk bakgrund kan påverka sambandet mellan obesitaskirurgi och minskad risk för bröstcancer. Studien omfattade kvinnor med obesitas som följts i upp till 33 år.
Här visade det sig att kvinnor som bar på en vanlig genetisk variant i FTO‑genen – en gen som tidigare kopplats till både högt BMI och ökad bröstcancerrisk – uppvisade det tydligaste sambandet mellan kirurgi och lägre bröstcancerrisk. Hos dessa kvinnor var bröstcancerrisken cirka 47 procent lägre efter operation jämfört med sedvanlig obesitasbehandling. Hos kvinnor som saknade genvarianten sågs ingen tydlig riskminskning.
Sambandet var ännu starkare hos kvinnor som både bar på FTO‑varianten och hade höga insulinnivåer vid studiestart, i denna grupp var bröstcancerrisken cirka 64 procent lägre efter kirurgi. Resultaten tyder på att genetisk bakgrund kan påverka hur kroppen svarar på en omfattande och långvarig viktminskning när det gäller cancerrisk.
Tillsammans tyder studierna på att sambandet mellan fetmakirurgi och lägre cancerrisk sannolikt inte beror på en enda faktor. I stället tyder resultaten på att flera biologiska mekanismer kan samverka, där faktorer som insulin, kön och genetisk bakgrund sannolikt spelar en viktig roll.
Strategier för cancerprevention
– Våra resultat tyder på att det finns biologiska skillnader mellan individer som påverkar hur mycket cancerrisken minskar efter viktminskning. Genom att förstå dessa skillnader kommer vi närmare de mekanismer som ligger bakom sambandet mellan obesitas och cancer, säger Kajsa Sjöholm, docent vid Göteborgs universitet.
Fynden är särskilt aktuella i ett läge där nya, mycket effektiva läkemedel för viktminskning snabbt förändrar behandlingen av obesitas. Kunskap om vilka mekanismer som kan ligga bakom minskad cancerrisk kan på sikt bidra till mer träffsäkra strategier för cancerprevention.
– På längre sikt kan detta bana väg för ett mer precisionsmedicinskt angreppssätt, där förebyggande insatser anpassas efter exempelvis kön, metabol hälsa och genetisk bakgrund, säger Magdalena Taube, docent vid Göteborgs universitet och ansvarig för de aktuella studierna.
Studier:
Sex-specific associations between surgery-induced weight loss and cancer outcomes: A post hoc analysis of the prospective, controlled Swedish Obese Subjects study, https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1004876 (PLOS Medicine, januari 2026)
Association between FTO rs9939609 genotype and breast cancer risk after bariatric surgery in the Swedish Obese Subjects study, https://doi.org/10.1038/s41598-026-51884-2 (Scientific Reports, maj 2026)
SOS-studien, https://www.obesitassverige.se/course/sos—studien
Faktaruta: Obesitaskirurgi i Sverige
- Drygt 5 000 operationer årligen
- 38 opererande enheter i landet
- Vanligaste metod: gastric bypass
- Stora regionala skillnader i kötid
- 16 % betalade själva sin operation
Källa: Årsrapport 2024 från SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry), https://www.ucr.uu.se/soreg/
Expertkontakter:
Kajsa Sjöholm, förstaförfattare (PLOS Medicine) och medförfattare (Scientific Reports), docent i molekylär medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0733 68 03 08, e-post kajsa.sjoholm@medic.gu.se
Magdalena Taube, sista- och korresponderande författare i båda studierna, docent i molekylär medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0768 44 40 20, e-post magdalena.taube@gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbilder: Kajsa Sjöholm (foto: Göteborgs universitet) och Magdalena Taube (foto: Emelie Taube)