Mörkret tar plats i hållbar stadsutveckling
Hur skapar vi trygga stadsmiljöer utan att tränga undan det mörker som naturen behöver? Nu utvecklar Göteborgs universitet och Göteborgs Stad nya verktyg och arbetssätt för att skapa bättre balans mellan ljus och mörker i framtidens hållbara städer.
I Norden, där mörkret präglar stora delar av året, är ljuset en särskilt central fråga. Rätt belysning kan skapa trygghet, öka tillgängligheten och bidra till ett levande stadsliv. Samtidigt påverkar artificiellt ljus ekosystem och biologisk mångfald negativt – och ljusföroreningar gör att människor förlorar kontakten med natthimlen och mörkrets kvaliteter.
– Avvägningen mellan ljus och mörker i städerna är en central hållbarhetsfråga som växer i betydelse när det artificiella ljuset över världen årligen ökar. Vi har länge planerat städer för dagsljus, men en hållbar stad behöver fungera under dygnets alla timmar, säger Christina Vildinge, forskare i design på HDK-Valand och utvecklingsledare inom forskning och innovation på Stadsmiljöförvaltningen.
Gemensamma stadsmiljöer
I projektet ”Att sätta ljus på livsmiljöer” samarbetar forskare och stadsutvecklande förvaltningar för att utveckla verktyg för hållbara livsmiljöer. Här ses ljus inte bara som en teknisk fråga, utan som en del av hur vi utformar och gestaltar våra gemensamma stadsmiljöer med hänsyn till både människor och natur.
– Stadsplanering är en organisatoriskt komplex fråga, särskilt när det handlar om ljus som går över gränser och laddas av så många olika intressen. Samverkan blir då helt centralt. Det är även viktigt att ha verktyg för att kunna föreställa sig staden under alla årstider och olika tider på dygnet, säger Elena Raviola, Torsten och Wanja Söderbergs Professor i Design Management och föreståndare för Business and Design Lab på HDK-Valand.
Hänsyn till människor och biologisk mångfald
I projektet används bland annat visualiseringar och samverkansmetoder för att synliggöra hur olika ljussättningar påverkar stadens rum och dess invånare. Ambitionen är att göra forskningsbaserad kunskap mer tillgänglig och användbar i praktiken, så att beslut om belysning kan fattas med större hänsyn till både människor och biologisk mångfald.
– Ljussättning är en central gestaltningsfråga. Nu har vi ett konkret verktyg som hjälper olika aktörer att samarbeta och skapa en gemensam idé inför den fortsatta projekteringen, Viveca Risberg, arkitekt Stadsbyggnadsförvaltningen.
Kontakt: Christina Vildinge, forskare i design på HDK-Valand och utvecklingsledare inom forskning och innovation på Stadsmiljöförvaltningen, telefon: 070–187 8781, e-post: christina.vildinge@gu.se
Om projektet
- Att sätta ljus på livsmiljöer är ett forsknings- och kommunikationsprojekt som fokuserar på ljusets roll i hållbar stadsutveckling, med särskilt fokus på balansen mellan ljus och mörker i urbana miljöer. Projektet kommunicerar och tillgängliggör forskningsresultat från naturvetenskaplig, design- och organisationsforskning, för att stärka samverkan och bidrar till de globala målen i Agenda 2030.
- Projektet finansieras av Formas och Söderbergs Stiftelse för Designmanegement och bygger på ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stadsbyggnadsförvaltningen och Stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad.
- Läs mer: https://www.gu.se/forskning/att-satta-ljus-pa-livsmiljoer-ett-kommunikationsprojekt-om-balansen-mellan-ljus-och-morker-for-hallbar-stadsutveckling