När skolan inte ingriper får viktmobbningen fortsätta
Ungdomar som utsätts för mobbning på grund av sin vikt upplever att skolan inte tar deras situation på tillräckligt stort allvar. I vissa fall får de själva anpassa sig för att slippa trakasserierna. En ny studie från Lunds universitet visar hur viktmobbning kan påverka ungas självkänsla och tillit till andra, både nu och längre fram i livet.
Ungdomarna i studien beskriver hur viktmobbning påverkar vardagen, självbilden och relationerna till andra, samtidigt som flera upplever att skolans åtgärder riktas mot dem själva snarare än mot dem som mobbar.
– Det är viktigt att skolan visar vem det är som gör fel och vem som behöver ändra på sig. Ansvaret ska inte hamna på den som blir utsatt, säger Kajsa Järvholm, psykolog och docent vid Lunds universitet.
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 13 ungdomar i åldrarna 12–19 år som hade erfarenhet av övervikt eller obesitas och utsatts för viktmobbning i skolan. Den visar inte hur vanligt problemet är, utan ger en fördjupad bild av ungdomarnas erfarenheter och hur de upplever skolans och samhällets hantering av mobbningen. Däremot visar tidigare internationella studier att vikt är en vanlig grund för mobbning.
När lösningen blir att den mobbade ska flytta på sig
Ungdomarna berättar om både öppna trakasserier och mer subtila kränkningar. Det kan handla om nedsättande kommentarer, utfrysning och fysiska angrepp, men också om blickar, viskningar och situationer där de upplever att andra skrattar åt dem.
En återkommande erfarenhet är att vuxna i skolan inte ingriper tillräckligt tydligt. Några berättar att deras upplevelser har förminskats eller att de inte har blivit trodda. Andra har fått rådet att dra sig undan eller gå ner i vikt för att få trakasserierna att upphöra.
– Ibland kan det räcka långt att en vuxen bekräftar att det som händer inte är okej och visar att skolan tar det på allvar, säger Kajsa Järvholm.
Omgivningens fördomar blir ungdomarnas egna
När mobbningen fortsätter och ungdomarna förväntas anpassa sig riskerar de att börja se den egna kroppen som problemet. De beskriver hur de undviker att äta tillsammans med andra, byta om i omklädningsrum eller delta i aktiviteter där de riskerar att bli utsatta.
Inom forskningen kallas det internaliserat viktstigma. Det innebär att negativa attityder och stereotyper om vikt införlivas i den egna självbilden. Den som blir utsatt kan börja tro att det är det egna ansvaret att förändras för att slippa bli illa behandlad.
Ett problem som sträcker sig utanför skolan
Konsekvenserna kan finnas kvar långt efter skoltiden. Ungdomarna beskriver försämrad självkänsla, minskad tillit till andra och svårigheter att föreställa sig en positiv framtid. För vissa har erfarenheterna också lett till skolfrånvaro och social isolering.
I sitt kliniska arbete som psykolog mötte Kajsa Järvholm ungdomar med obesitas som mådde bra och hade meningsfulla liv, men också de som isolerade sig och försökte göra sig så osynliga som möjligt.
– Det som ofta återkom hos dem som drog sig undan var att de hade blivit utsatta för mobbning. Jag ville förstå hur de här erfarenheterna påverkar ungdomarna, men också lyfta frågan till en högre nivå.
Kajsa Järvholm betonar att viktmobbning också speglar samhällets syn på kropp, vikt och obesitas.
– Det finns en föreställning och fördomar om att obesitas handlar om bristande personlig kontroll och att vikten säger något om vem en människa är. Denna syn kan bidra till att kränkningar normaliseras eller inte tas på samma allvar som annan mobbning, säger Kajsa Järvholm.
Skolor och vård behöver fråga och agera
Forskargruppen menar att skolor behöver uppmärksamma viktmobbning och hantera den lika kraftfullt som annan mobbning. Det kan bland annat innebära att inkludera vikt i riktlinjer och policyer mot kränkningar och rikta insatserna mot dem som mobbar, inte den som blir utsatt. Riksförbundet Obesitas Sverige erbjuder också stödmaterial för skolor som behöver öka sin kunskap om obesitas.
Även vården har en viktig roll. Personal som möter barn och ungdomar med obesitas behöver fråga om situationen i skolan och om de känner sig trygga, till exempel när de äter tillsammans med andra i skolmatsalen.
– Vi behöver verkligen ta reda på hur ungdomarna har det i skolan, inte bara fråga om de exempelvis äter av skolmaten. Det kan finnas erfarenheter av mobbning bakom som vi annars riskerar att missa, säger Kajsa Järvholm.
Forskarna hoppas att ökad kunskap ska leda till bättre stöd från skola och vård, så att ungdomar med obesitas kan känna sig trygga utan att behöva förändra sig själva för att bli accepterade.
Om studien
Adolescents’ Experiences of Weight-Related Bullying in the School Setting – A Qualitative Study har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med 13 svenska ungdomar i åldrarna 12–19 år och analyserar deras erfarenheter av viktmobbning i skolmiljön och deras upplevelser av skolans insatser. Den är ett första steg i ett större forskningsarbete om ungdomars erfarenheter av viktmobbning.
Författare till studien är Emelie Andersson, Nicole Mpatsiaris Riboe och Kajsa Järvholm.
Kontakt
Kajsa Järvholm, docent vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet