Näringslivet får en ny roll i Sveriges totalförsvar
När Sverige bygger upp totalförsvaret på nytt blir privata företag allt viktigare för den nationella beredskapen. En studie från Göteborgs universitet visar hur det ökade ansvaret också för med sig kostnader och begränsningar för näringslivet.
Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och det försämrade säkerhetsläget globalt återupptog Sverige planeringen av totalförsvaret 2015. Men dagens modell skiljer sig från den som avvecklades efter kalla krigets slut.
– Dagens totalförsvar utvecklas i en mer globaliserad och marknadsorienterad tid, där företag förväntas bidra till beredskapen samtidigt som de värnar sin kommersiella frihet, säger Bryan Mabee, universitetslektor i internationella relationer.
Från statlig kontroll till marknadsfrihet
Näringslivet är centralt för totalförsvaret. Företag behövs för att säkra tillgången till bland annat energi, livsmedel, transporter, digital infrastruktur, sjukvård och fungerande betalningssystem. De spelar också en viktig roll för det militära försvaret, till exempel genom underhåll och utveckling av försvarsprodukter och teknologier.
Under kalla kriget var det svenska totalförsvaret mer statligt styrt. Vid kris eller krig kunde staten ta kontroll över strategiskt viktiga företag, så kallade K-företag. Efter kalla kriget liberaliserades försvarssektorn, och svenska försvarsföretag blev alltmer internationella, med större fokus på utländska investeringar och export.
– I dag kan företagens ägande, produktion och försörjningskedjor sträcka sig över flera länder. Jämfört med hur det var under kalla kriget är det därför svårare för den svenska staten att reglera och kontrollera dem, säger Bryan Mabee.
När Sverige nu bygger upp totalförsvaret på nytt ses näringslivets inblandning som avgörande för samhällets säkerhet, av både staten och företagen. Många samhällsviktiga tjänster och system ägs eller drivs av privata företag, vilket gör att de måste vara delaktiga i planeringen för hur samhället ska fungera vid kris eller krig.
– Men många företag vill också värna sin kommersiella frihet, och kan därför vara tveksamma till de kostnader eller begränsningar som kan följa av beredskapsarbete, kontinuitetsplanering eller närmare statlig samordning, säger Bryan Mabee.
Frågor om inflytande och demokratisk kontroll
Vissa etablerade försvarsföretag och branschorganisationer har redan nära kopplingar till nationella säkerhetsstrukturer. Det kan ge dem en starkare position när den framväxande marknaden för totalförsvar formas.
– Det är viktigt att förstå inte bara hur totalförsvaret har förändrats historiskt, utan också politiken kring företagens roll i det. Om företag blir mer centrala för beredskapen behöver vi också diskutera frågor om inflytande, ansvar och offentlig kontroll, säger Bryan Mabee.
Faktaruta
Artikeln The politics of the market and the return of Swedish total defence publicerades i Cambridge University Press den 11 maj 2026. Studien bygger på analyser av centrala regeringsdokument och utredningar, rapporter från näringslivsorganisationer samt pressmeddelanden.
Kontakt:
- Bryan Mabee, universitetslektor i internationella relationer, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, tel: 031-786 24 14, mejl: bryan.mabee@gu.se
- Joakim Berndtsson, professor i freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, tel: 031–786 59 27, mejl: joakim.berndtsson@globalstudies.gu.se
Läs mer om forskningsprojektet Bringing the Market Back in: The Role of Business in Societal Security in Sweden and Finland