19 november 2026
Lunds universitet

Navigationslysten nattfjäril använder jordens magnetfält som kompass

Varje år ger sig bogong-fjärilen ut på långa flyttresor genom natten. För att hitta rätt använder den stjärnhimlen som vägvisare. Nu visar en ny studie från Lunds universitet att fjärilen, likt flyttfåglar, också har en inbyggd magnetkompass som hjälper den att hålla kursen.

Den australiska bogong-fjärilen Agrotis infusa ser inte mycket ut för världen. Den är anspråkslöst gråbrun och har en hjärna med storleken av en tiondels riskorn. Men det relativt anonyma flygfäet besitter en egenskap som förbryllat forskare i decennier. Varje sommar gör fjärilen en nattlig resa i beckmörker på drygt 100 mil för att ”översomra” i svala grottor på Australiens högsta bergstopp i Snowy Mountains – en plats som fjärilarna lyckas hitta till trots att de aldrig varit där tidigare eller har några ciceroner.

2025 kunde ett forskarlag, lett från Lunds universitet, visa att fjärilen navigerar efter Vintergatans stjärnor. Och i en ny studie kan forskarna slå fast att den bevingade orienteraren även har ett magnetsinne, precis som nattflyttande fåglar.

– Det är anmärkningsvärt att två så olika djurgrupper använder samma grundläggande princip för att uppfatta jordens magnetfält. Det tyder på att det finns mycket gamla biofysiska mekanismer som bevarats genom evolutionen, säger Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet.

Den nya studien, som publiceras i Nature, visar att bogong-fjärilen navigerar med hjälp av den så kallade inklinationsvinkeln. Det är vinkeln mellan jordens magnetfält och markytan. Vinkeln förändras beroende på var på jorden man befinner sig och ger fjärilen information om riktningen.

När fjärilen rör sig söderut ökar vinkeln, medan den minskar när fjärilen rör sig norrut. Stjärnkompassen och magnetkompassen ger bogong-fjärilen två oberoende hjälpmedel för att hitta rätt under sina långa nattliga resor.

– Vi ser här en navigeringsförmåga som påminner om den hos flyttfåglar. Trots att insekter och fåglar har utvecklats åt olika håll under omkring 700 miljoner år verkar de kunna använda liknande biologiska lösningar, säger Hui Chen, biologiforskare vid Lunds universitet.

Djurs förmåga att känna av jordens magnetfält är ett av biologins stora mysterier. Den nya studien är den hittills mest omfattande kartläggningen av magnetsinnets betydelse för navigering hos ett ryggradslöst djur.

– Bogong-fjärilarnas magnetkompass fungerar på ett annat sätt än exempelvis ökenmyrornas polaritetskänsliga sinne. Detta tyder på att det troligen finns flera typer av magnetreception, där migrerande djur och icke-migrerande djur utnyttjar magnetfältet på olika sätt, säger Pauline Fleischmann, biologiforskare vid Carl von Ossietzky University Oldenburg.

Forskarna hoppas nu att resultaten ska bidra till en bättre förståelse av hur magnetsinnet fungerar och hur djur använder jordens osynliga magnetfält för att hitta över stora avstånd.

– Nästa steg är att förstå mer i detalj hur den här mekanismen fungerar och hur den samverkar med andra sinnen när djur navigerar, säger Eric Warrant.

Förutom Lunds universitet och Carl von Ossietzky University Oldenburg har Australian National University och University of South Australia deltagit i arbetet.

Se en film där Eric Warrant berättar om den australiska nattfjärilens navigation: https://www.youtube.com/watch?v=tHamDESLW4Y

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature: ”Bogong moths navigate with a light-dependent geomagnetic inclination compass”

Så gjordes studien

För att genomföra experimenten fångade forskarna migrerande bogong-fjärilar med hjälp av ett ljus och förde dem till ett specialbyggt laboratorium nära Adaminaby i Snowy Mountains i sydöstra Australien. Detta laboratorium är helt uppbyggt av icke-magnetiska material – vilket innebär att laboratoriet i sig inte kan störa jordens mycket svaga magnetfält eller överväldiga fjärilarnas känsliga magnetiska sinne. Inne i laboratoriet fäste forskarlaget flygande fjärilar i en flygarena placerad inuti en uppsättning magnetspolesystem. Dessa spolar gav forskarna möjlighet att manipulera jordens magnetfält samtidigt som de kontinuerligt registrerade fjärilarnas flygriktning. Forskarna fann att om de vände på jordens magnetfält, vände fjärilarna i motsvarande riktning, vilket visar att bogong-fjärilarna använder det geomagnetiska fältet som en kompass.

För mer information, kontakta:

Eric Warrant, professor

Biologiska institutionen, Lunds universitet

070 496 49 27

eric.warrant@biol.lu.se

*

Hui Chen, postdoktor

Biologiska institutionen, Lunds universitet

073 767 75 83

hui.chen@biol.lu.se

*

Johan Joelsson, pressansvarig

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet

0730 27 58 90

johan.joelsson@science.lu.se