Ny EBA-rapport: Svenskt bistånd till Moçambique höll kursen, men utfasningen saknade strategi
Sveriges bistånd till Moçambique lyckades vara både relevant och samstämmigt under två decennier av väpnade konflikter, korruptionsskandaler och naturkatastrofer. Men när regeringen 2026 beslutade att på åtta månader avveckla det 50-åriga bilaterala samarbetet fanns ingen strategi för att värna de resultat som uppnåtts. Det visar en ny utvärdering från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Utvärderingen Flexible and Long-Term? Sweden’s Aid and Exit in Mozambique, 2005–2026 granskar hur väl det svenska biståndet har kunnat hålla fast vid långsiktiga mål i ett land som förändrats genomgripande: från optimismen efter inbördeskriget, via korruptionsskandalen kring de ”dolda lånen” 2016, till den väpnade konflikten i Cabo Delgado och återkommande naturkatastrofer.
Slutsatsen är att biståndet i hög grad varit relevant i förhållande till landets behov, de svenska biståndsmålen och andra givares insatser. När förtroendet för staten rasade efter korruptionsskandalen övergavs budgetstödet och stödet styrdes i stället om via civilsamhället och multilaterala organisationer. Anpassningen skedde dock inte alltid i tid.
Utvärderingen visar också att:
- svenskt bistånd tidigare kunde ha fokuserat på sociala trygghetssystem i kampen mot fattigdom
- svenskt bistånd i högre grad kunde ha satsat på klimatresiliens
- det fanns utrymme för riktat stärkande av staten även efter korruptionshärvan
- valet av samarbetspartner kunde ha varit bredare.
Ett avslut är också en biståndsinsats
Utfasningen av biståndet till Moçambique genomfördes på ett administrativt ordnat sätt men styrdes av en mycket pressad tidsplan med fokus på att avsluta finansiella åtaganden. Sveriges samarbetspartner hade begränsade möjligheter att påverka processen. Följderna blir därför sannolikt ojämna: stora infrastrukturinvesteringar väntas vara relativt hållbara, medan civilsamhällesorganisationer, sociala trygghetsprogram och arbete med samhällsstyrning, jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter löper betydligt högre risk för avbrott. Utvärderingen pekar också på risker för Sveriges anseende som en förutsägbar och långsiktig utvecklingspartner.
– Ett avslut är också en biståndsinsats. Hur Sverige lämnar ett samarbetsland påverkar både resultatens hållbarhet och förtroendet för Sverige som partner, och det behöver planeras lika noggrant som själva samarbetet, säger Mats Hårsmar, projektledare på EBA.
Vad utvärderingen granskar, och inte: Utvärderingen bedömer hur det svenska biståndet har anpassats till förändrade förhållanden och hur utfasningen har genomförts. Den har inte bedömt det svenska biståndets resultat eller långsiktiga effekter.
Seminarium 17 november: Rapporten presenteras och diskuteras vid ett seminarium den 17 november: Att navigera i stormbyar: En utvärdering av 20 års bistånd till Moçambique
Om rapporten: Flexible and Long-Term? Sweden’s Aid and Exit in Mozambique, 2005–2026 är skriven av Inge Tvedten, Ingela Ternström och José Jaime Macuane. Hela rapporten (på engelska) samt en sammanfattning på svenska och engelska: Flexible and Long-Term? Sweden’s Aid and Exit in Mozambique, 2005–2026
