Ny forskning: Övergången till marknadsekonomi påverkade arbetslivet i decennier

När länderna i det tidigare östblocket ställde om från planekonomi till marknadsekonomi kring 1990 förändrades samhället i grunden. Statliga företag privatiserades och omstrukturerades, arbetslösheten ökade och den ekonomiska och sociala otryggheten växte på många håll. Omvandlingen innebar också en kraftig försämring av folkhälsan i flera länder, särskilt i det forna Sovjetunionen.

– Övergången till marknadsekonom i Central- och Östeuropa ligger mer än 35 år tillbaka i tiden. För många innebar omställningen arbetslöshet, ekonomiska problem och stress. Vår forskning visar att de erfarenheterna fick konsekvenser för människors arbetsliv långt senare, säger Caroline Hasselgren Bune, doktor i sociologi och projektforskare vid Södertörns högskola.

En framtid med en åldrande befolkning

I dag diskuteras hur människor ska kunna arbeta längre när Europas befolkning blir allt äldre. Men för att förstå människors möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden räcker det inte att titta på situationen här och nu, menar forskarna. Vi behöver också förstå vilka erfarenheter människor bär med sig.

Den nya studien visar att erfarenheterna från omställningen efter statssocialismens fall inte försvann när krisen var över. För många satte arbetslöshet, ekonomiska problem och stress spår som fortfarande gick att se flera decennier senare.

– Det är egentligen det som intresserar mig mest som forskare. Hur påverkas vi senare i livet av sådant som händer oss tidigt? Hur kan olika risker hänga ihop och förstärka varandra över tid? säger Caroline Hasselgren Bune.

Studien är en del av ett större forskningsprojekt om arbetsliv och pensionering i elva länder i Central- och Östeuropa. Den bygger på retrospektiva uppgifter från nära 11 000 personer, som har lämnat information om sina arbetsliv och livsvillkor under flera decennier.

På så sätt har forskarna kunnat undersöka hur erfarenheter från omställningsåren kring 1990 hängde samman med arbetslivet långt senare.

Tydligare samband bland män

Resultaten visar att män som upplevde arbetslöshet eller ekonomiska problem under omställningsåren löpte större risk att senare hamna i långvarig arbetslöshet. Hög stress ökade också risken att lämna arbetsmarknaden på grund av hälsoproblem.

– Resultaten bekräftar något vi vet från annan forskning: utsatthet på arbetsmarknaden tenderar att följa med över tid. Ekonomiska problem, psykiskt välbefinnande och möjligheterna att få och behålla ett arbete hänger ihop, säger Caroline Hasselgren Bune.

För kvinnor såg mönstret annorlunda ut. Där fann forskarna färre tydliga samband mellan svårigheterna under omställningen och arbetslivet senare i livet. Det tydligaste resultatet var att längre perioder utan arbete även för kvinnor ökade risken för långvarig arbetslöshet längre fram.

Exakt varför resultaten skiljer sig mellan kvinnor och män vet forskarna inte. En möjlig förklaring är att kvinnors arbetsmarknadsutfall i högre grad än mäns påverkades av familjeförhållanden och förändrade könsroller under omställningsåren.

I analyser där det krigsdrabbade Kroatien exkluderades framkom också att män och kvinnor som hade upplevt ekonomiska svårigheter under omställningsåren tenderade att stanna kvar längre i arbetslivet. En möjlig förklaring är att de behövde arbeta längre för att kompensera för tidigare ekonomiska förluster.

Kunskapen är relevant även i dag

Det som hände i de tidigare östblocksländerna för mer än trettio år sedan kan verka avlägset. Men enligt Caroline Hasselgren Bune handlar studien om något som är högst aktuellt även i dag.– Alla samhällen kommer återkommande att ställas inför olika typer av kriser. Det viktiga är att förstå att konsekvenserna för dem som drabbas kan finnas kvar långt efter att själva krisen är över, säger hon.

Vad kan då dagens samhälle lära av en omvandling som ligger mer än trettio år tillbaka i tiden?

Enligt Caroline Hasselgren Bune visar studien hur viktigt det är att ta hänsyn till såväl den historiska kontexten i enskilda länder som de livserfarenheter människor bär med sig när välfärdssystem och arbetsmarknadspolitik utformas.

– Om vi vill förstå människors situation på arbetsmarknaden behöver vi ibland titta långt tillbaka i tiden. Den kunskapen är viktig om vi vill minska ojämlikhet och skapa hållbara arbetsliv även för andra än redan privilegierade grupper, säger hon.

Fakta om forskningen

Studien The influence of post-socialist transition hardship in adulthood on subsequent work trajectories: findings from 11 Central and Eastern European countries är en del i ett pågående forskningsprojekt finansierat av Östersjöstiftelsen – A matter of transition? Working life trajectories and retirement behavior in post-socialist contexts across Central and Eastern Europe