Ny metod får cancerceller att bränna ut sig
Att gasa och bromsa samtidigt är sällan bra. Men forskare vid Göteborgs universitet använder metoden för att behandla leukemi. De tvingar cancercellerna att arbeta hårt utan energi tills de dör. Den första studien på möss visar mycket lovande resultat.
Ett team lett av Leif Eriksson vid Göteborgs universitet och Boaz Tirosh vid Case Western Reserve University i Cleveland, har utvecklat en ny behandling av akut myeloisk leukemi (AML). AML är en aggressiv cancer i blodet och benmärgen, som förhindrar produktionen av röda och vita blodkroppar. Sjukdomen, som drabbar cirka 400 individer i Sverige varje år, kräver omedelbar vård och drabbar framför allt vuxna.
Lagarbete med olika expertis
– Boaz Tirosh är biokemist och kan processerna som pågår i en cell. Det var han som kom med hypotesen för den här behandlingen. Jag är beräkningskemist och har skräddarsytt en molekyl som går in och förändrar den cancerdrabbade cellen så som vi önskar, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.
Molekylen, döpt till AcTor, hämmar ett signalprotein som påverkar mTor-proteinets funktion. mTor fungerar som en kontrollcentral som avgör när cellen ska växa, bygga upp sig eller vila. Forskarnas ingrepp gör att mTor fortsätter att verka för full cellaktivitet, trots att energiproduktionen i mitokondrierna är avstängd med hjälp av en vanlig bromsmedicin. Kombinationen av behandlingar gör att cancercellerna fortsätter att trycka gasen i botten, samtidigt som bromsen är på. Det gör att cellerna löper amok och dör av stress.
– Det är en helt ny metod och påverkar inte blodets friska celler, dessutom ser vi i våra studier på möss att det inte utvecklas någon resistens mot bromsmedicinerna, vilket annars kan hända, säger Leif Eriksson.
Leukemiska stamceller försvann
Studien, som publicerats i Molecular Cancer, beskriver att AcTor gav en mycket stark effekt på leukemi i såväl AML-cellinjer som primära patientprover och djurförsök när den användes i kombination med bromsmedicinen Ixazomib (IXZ). Behandlingen var lika effektiv för TP53-mutant AML, en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos och begränsade behandlingsalternativ. Inte bara sjuka blodkroppsceller eliminerades med den nya metoden, även leukemiska stamceller som kan leda till återfall försvann.
– Vi såg också att vår behandling triggade utsöndringen av ett protein (ADM2) som således kan fungera som en biomarkör för vilken respons behandlingen ger. Det skulle kunna vägleda framtida translationella och kliniska studier, säger Leif Eriksson.
Validering i prekliniska studier
Arbetet fortgår nu med att validera behandlingen i prekliniska och så småningom även kliniska studier. Det är en lång väg kvar innan den här metoden är redo att bota patienter med återkommande eller svårbehandlad akut myeloisk leukemi, som för närvarande står inför begränsade alternativ och dålig prognos.
– Vår studie är ett exempel på skiftet mot att rikta in forskningen på cancermetabolismen i cellerna snarare än att enbart förlita sig på DNA-skadande metoder. Läkemedelsutveckling kostar mycket pengar, och vi hoppas att våra resultat kan intressera tillräckligt så vi kan fortsätta vår forskning efter en bot för denna allvarliga sjukdom, säger Leif Eriksson.
Studien i Molecular Cancer: AcTor, a novel mTOR stimulator, potentiates ixazomib for the treatment of acute myeloid leukemia
Kontakt: Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, telefon: 076-622 91 17, e-post: leif.eriksson@chem.gu.se