Ny studie: Flickors problem med psykisk ohälsa har tredubblats de senaste 17 åren
En långtidsstudie från Lunds universitet visar att problem med psykisk ohälsa har ökat kraftigt bland högstadieungdomar. På 17 år har problemen blivit tre gånger vanligare bland flickor.
Vid den första undersökningen (genomförd 2007–2008) låg ungefär 10 procent av flickorna över gränsen för vad som räknas som kliniskt relevanta psykiska problem. Vid nästa undersökningsperiod (2024–2025), var motsvarande andel omkring 30 procent – alltså ungefär tre gånger så hög.
Studien bekräftar att psykiska problem har blivit betydligt vanligare bland flickor. Den visar också att även pojkar drabbats av ökade psykiska problem under samma period, men att ökningen bland pojkar inte alls är lika hög som bland flickor.
Forskarna fann också en markant ökning av såväl upprepat självskadebeteende som ätstörningsrelaterade problem bland flickor. Ökningen gäller dock endast de flickor som även rapporterat annan psykisk ohälsa.
Bland pojkar såg utvecklingen annorlunda ut, den ökade psykiska ohälsan yttrade sig inte i ett ökat självskadebeteende.
– Upprepat självskadebeteende och ätstörningsrelaterade problem har alltså inte ökat i allmänhet utan enbart bland flickor som också har andra psykiska problem, säger Daiva Daukantaitė, projektledare, docent i psykologi vid Lunds universitet, och en av artikelförfattarna bakom studien.
Vad betyder era resultat för hur vi kan förstå och behandla återkommande självskadebeteende och ätstörningar?
– Det pågår en internationell vetenskaplig debatt om hur man ska förstå dessa problem. En sak som diskuteras är om självskadebeteende ska bli en egen diagnos eller mer är ett uttryck för psykisk ohälsa i allmänhet. Vår studie visar i vilket fall som helst att ökningen av dessa problem går hand i hand med ökningen av psykisk ohälsa i allmänhet, säger Daiva Daukantaitė.
Om studien och forskningsprojektet
Studien är en del av forskningsprojektet Självkänsla och Livssituation (SoL) vid Lunds universitet, som leds av Daiva Daukantaitė. Inom projektet har forskarna med 17 års mellanrum undersökt två årskurser i högstadiet med sammanlagt 1000 elever från samma svenska stad. Den ursprungliga undersökningen gjordes 2007 och 2008 och den upprepades 2024 och 2025. Eleverna gick i årskurs 7 eller 8 vid den första mätningen och följdes upp ett år senare, i årskurs 8 eller 9.
Projektets upplägg gör det möjligt att jämföra ungdomar i samma ålder och från samma geografiska område vid två olika tidsperioder. Både 2007-2008 och 2024-2025 ställdes samma frågor om icke-suicidalt självskadebeteende, ätstörningsrelaterade problem och andra problem med den psykiska hälsan. Frågorna som användes var väl utprövade i tidigare studier. Svarsfrekvensen var omkring 90 procent 2007–2008 och omkring 80 procent 2024–2025.
Läs studien i tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.
Time trends in non-suicidal self-injury, disordered eating, and mental health problems between 2007 and 2025: a comparison of two Swedish adolescent cohorts. https://doi.org/10.1007/s00787-026-03105-4 Författare bakom studien: Claréus, B., Lundh, L.-G., Wångby-Lundh, M., Bjärehed, J., & Daukantaitė, D. (2026).
För frågor, kontakta Daiva Daukantaitė (projektledare) eller Benjamin Claréus (försteförfattare).
Kontaktinformation
Daiva Daukantaitė
Telefon: +46 46 222 14 52
E-post: daiva.daukantaite@psy.lu.se
Läs mer om hennes forskning:
https://portal.research.lu.se/sv/persons/daiva-daukantait%C3%A9/
Benjamin Claréus
Telefon: +46 44 250 33 95
E-post: benjamin.clareus@hkr.se
Läs mer om hans forskning:
https://researchportal.hkr.se/sv/persons/benjamin-clar%C3%A9us/