Ny studie: Sjögräsängar har lagrat kol i 4 000 år – den klimatnyttan går inte att återskapa
Under ytan i Östersjön finns ekosystem som har lagrat kol och kväve i tusentals år. Sjögräsängar, ofta förbisedda och okända för många, fungerar som långsiktiga kolsänkor och spelar en viktig roll för både klimatet och havets ekosystem. Ny forskning visar att dessa undervattensängar är betydligt äldre, och mer oersättliga än man tidigare förstått.
Genom att analysera sediment (lager av havsbotten), under sjögräsängar av ålgräs, Zostera marina, har forskare kunnat följa hur kol och kväve har lagrats i havsbottnarna under flera årtusenden. Resultaten visar att sjögräset etablerades redan för över 4 000 år sedan, och igen för omkring 1 700 år sedan, när landhöjningen skapade lugnare och mer skyddade kustmiljöer.
– Det här är inte något som byggs upp på några decennier. Vi pratar om tusenåriga kolsänkor, säger Martin Dahl, docent och en av forskarna bakom studien som publicerats på den ansedda tidskriften Nature.com.
Byggs upp över årtusenden
Sjögräsängar kan jämföras med skogar på land. Det tar mycket lång tid att bygga upp deras struktur och funktion, och när de väl förstörs försvinner inte bara växterna utan ett helt ekosystem som lagrat kol under generationer. Och precis som skogar och blomsterängar på land är de artrika, komplexa miljöer som kräver stabila förhållanden och lång kontinuitet. De ger livsutrymme åt fiskar och smådjur, stabiliserar bottensediment och bidrar till ett friskare kusthav.
Därför räcker inte restaurering
Forskningen visar också att sjögräsängarnas betydelse sträcker sig bortom själva ängen. Organiskt material sprids till omgivande bottnar och bidrar till ytterligare lagring av kol och kväve, som ett slags långsiktigt ekologiskt minne i kustlandskapet.
Mot denna bakgrund är budskapet tydligt: skydd är viktigare än restaurering.
– Det finns en föreställning om att vi alltid kan återskapa det som gått förlorat. Men när det gäller sjögräs handlar det om system som har vuxit fram under tusentals år. Då är skydd helt avgörande, säger Martin Dahl.
Att bevara sjögräsängar är därför inte bara en naturvårdsfråga. Det är ett sätt att skydda ett undervattensarv och en klimattjänst som sträcker sig långt tillbaka i tiden.
Om rapporten
Genom att borra sig ner i havsbotten under sjögräsängarna har forskarna analyserat historiska lager av organiskt material i så kallade sedimentkärnor. Proverna är tagna i skärgården utanför Västervik. Studien är publicerad på Nature.com/Scientific Reports och forskningen finansieras av Östersjöstiftelsen och FORMAS.
Kontakt
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör, sophia.nilsson@sh.se, 0722-10 14 53
Martin Dahl, docent och forskare inom marinekologi, martin.dahl@sh.se
Bilder finns via Södertörns högskolas pressmeddelanden.
