Ny studie: Varför mår vissa svenskar bättre än andra?
Personlighet och sociala relationer har större betydelse för välbefinnandet än faktorer som inkomst. Detta visar ny stor studie om svenskars välbefinnande. Resultaten bekräftar också att det finns en tydlig generationsskillnad, där yngre vuxna tydligt rapporterar lägre välbefinnande än äldre – ett skifte som började under pandemin.
Forskarna har analyserat svar från över 34 000 representativa svenskar och har jämfört en lång rad parametrar – bland annat personlighet, ålder, sociala relationer, geografisk hemvist i Sverige och politisk identitet – som kan kopplas till hur svenskar upplever sina liv.
– Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien.
Relationer avgörande för hur vi mår
Studien visar att kvaliteten på våra sociala relationer har ett starkt samband med hur vi upplever vårt välbefinnande. Och upplevd ensamhet är starkt sammankopplat till lägre välbefinnande.
– Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger August Nilsson.
Personlighetsdragen spelar roll
Resultaten visade även att våra mest framträdande personlighetsdrag spelade stor roll för vårt välmående. Framför allt stack personlighetsdraget neuroticism ut. Svenskar med hög grad av oro och emotionell instabilitet (neuroticism) rapporterade mycket lägre välbefinnande. Normalt så brukar personer som är mer sociala och utåtriktade (hög extraversion) rapportera mycket högre välbefinnande, men bland svenskar var sambandet relativt svagt.
Tydligt skifte bland unga efter 2020
Det mest överraskande resultatet kretsade kring ålder. Tidigare forskningsstudier har inte visat några större skillnader i välbefinnande mellan yngre och äldre svenskar över tid. Men nu kunde forskarna se ett tydligt skifte från och med år 2020, under pandemin.
– Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.
Forskarna såg också att yngre personer i högre grad uppgav att de kände sig ensamma.
– Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet, säger August Nilsson.
Hallänningar, skåningar och Jönköpingsbor mår bäst
Forskarna kunde också peka på geografiska skillnader i välbefinnande. Personer i Halland, Skåne och Jönköpingsbor rapporterade högre välbefinnande än genomsnittet, medan personer i Västmanland rapporterade lägre nivåer.
Studien undersökte även faktorer som politisk identitet och inkomst. Personer som identifierade sig med partier i mittfåran såg sig generellt mer välmående än de personer som höll sig till höger- och vänsterkanten. Däremot hade inkomst relativt svagt samband med välbefinnande jämfört med exempelvis relationer och personlighet.
Vem mår alltså bäst i Sverige idag?
– Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet, säger August Nilsson.
Fakta om studien:
Studien Swedish Well-Being: The rising importance of age among demographic personality, and social relationship factors bygger på data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll (World happiness report-datan) mellan 2006 och 2024 och omfattar över 34 000 personer i Sverige över 18 år. Forskarna har analyserat välbefinnande – en persons subjektiva bedömning och upplevelse av sitt liv, inklusive meningsfullhet och psykisk hälsa – genom att titta på er rad olika faktorer, som bland annat sociala relationer, personlighet och demografi.
Forskarna har använt sig av en maskininlärningsmodell (Lasso Regression) för att med högre precision kunna jämföra de olika variablerna och ställa dem mot varandra i att predicera välbefinnande. Personlighetstyperna hämtas från en etablerad personlighetsmodell som heter 5-faktorsmodellen (Big 5). Den beskriver människors personlighet utifrån fem stora drag: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism.
Kontaktuppgifter:
August Nilsson, august.nilsson@psy.lu.se, august.nilsson1907@gmail.com
Oscar Kjell,oscar.kjell@psy.lu.se
Petri Kajonius petri.kajonius@psy.lu.se