Nytt projekt går på djupet med Antarktis glaciärer
Antarktis glaciärer vittrar olika snabbt. Nu ska ett stort forskningsprojekt lett av Göteborgs universitet ta reda på varför. En ny undervattensfarkost som har köpts in efter att Ran försvann under en flytande glaciär 2024 kan ge svar.
På ytan kan två glaciärer i Antarktis se likadana ut. Men medan den ena förtvinar i den globala uppvärmningen kan den andra ligga kvar nästan intakt. Europeiska forskningsrådet har anslagit 14 miljoner euro till polarforskare från fyra europeiska universitet för att ta reda på varför det är så.
Det är den 400 km långa Riiser-Larsen shelf-isen i Östantarktis som är målet för forskningsprojektet. En shelf-is är den yttersta delen av en glaciär som drivits från landmassan ut i havet och därmed flyter ovanpå havsvattnet – en flytande glaciär.
Stigande havsnivåer
Shelf-isen fungerar som en skyddsbarriär som hindrar glaciären bakom från att rutscha ut i havet allt för snabbt.
– Trots att de har så stor betydelse, vet vi inte riktigt vad som påverkar stabiliteten hos dessa enorma shelf-isar. Utan den kunskapen kan vi inte göra tillförlitliga prognoser om en framtida havsnivåhöjning, säger Anna Wåhlin, Professor i oceanografi vid Göteborgs universitet och forskningsledare för projektet.
Forskarna ska därför studera processer under isen, ovanpå isen och inuti isen – och hur de samverkar med varandra. Varmt havsvatten strömmar in i hålrummen under isen och försvagar den underifrån. Ökande snöfall leder till tyngre is, som kan smälta och försvaga isen ovanifrån. Sprickor, kanaler och skjuvning försvagar isen inifrån.
Datan forskarna får fram i projektet är också viktig för att bedöma framtiden för andra glaciärer i Antarktis som till exempel Thwaitesglaciären, också kallad för domedagsglaciären. Thwaitesglaciären är gigantisk och om den kollapsar kan det få stora konsekvenser för havsnivån.
Ny undervattensrobot under isen
– Vår hypotes är att den dolda strukturen inuti shelf-isarna styr hur yttre påverkan från havet och atmosfären leder till söndervittring. Datan som samlas in kommer förhoppningsvis att ge oss en bättre förståelse för det, säger Anna Wåhlin.
Anna Wåhlin kommer bland annat att använda undervattensroboten Ran II, en ersättare till Ran, som försvann under Dotson-glaciären i januari 2024. Precis som med Ran, kommer Ran II att skickas in under shelf-isen och kartera undersidan för att se hur havsströmmarna påverkar avsmältningen.
– Utifrån sett kan det verka som total galenskap att återigen skicka in en enormt dyr robot under flera hundra meter tjock is. Men det är det enda sättet att samla in nödvändiga data om hur havsströmmarna påverkar avsmältningen. Alternativet skulle vara att sluta forska för att det är för dyrt och riskfyllt. Som tur är så finns det organisationer som finansierar forskning med hög risk, säger Anna Wåhlin.
Olika typer av expertis
Forskarna kommer göra flera expeditioner till Antarktis under de sex år projektet pågår. Första resan sker i början av 2028.
– Därför är den här typen av Europeiska stöd så viktiga. Existerande observationer och modeller kan inte fånga upp de här samverkande processerna. Därför bildar vi ett helt nytt team med olika typer av expertis, det handlar om oceanografi, meterologi, glaciologi, satellit-data och modellering, säger Anna Wåhlin, som nu planerar för sin nionde expedition till Antarktis.
Fakta: Forskningsprojektet Stability and Known Unknowns of Antarctic ice shelves (SKUA)
ERC Synergy är ett av EU:s större anslag till grundforskning. Avsikten är att samla forskare med olika expertis för att arbeta med komplexa problem som ingen forskare eller institution kan lösa på egen hand. Alla forskningsledare behöver vara bland de bästa i sitt fält.
Forskningsledarna:
- Anna Wåhlin, Göteborgs universitet, Sverige
- Ruth Mottram, Danmarks meteorologiska institut, Danmark
- Roderik Van de Wal, KNMI, Nederländerna
- Peter Davis, British Antarctic Survey, Storbritannien
Kontaktinformation:
Anna Wåhlin, professor i Oceanografi vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 28 66, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se
Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se