Obesitasläkemedel kan ge nya sätt att skydda hjärnan

Läkemedel som semaglutid och tirzepatid används mot obesitas och typ 2-diabetes, men påverkar också processer som är viktiga för hjärnan. Forskare vid Göteborgs universitet och Köpenhamns universitet har på inbjudan av Science gått igenom vad forskningen hittills visar. 

Djurstudier visar att GLP-1-läkemedel kan påverka minne och inlärning. Hos människor är resultaten mer osäkra. Studier av patientuppgifter visar att personer med typ 2-diabetes som får GLP-1-läkemedel mer sällan utvecklar demens. Men studierna kan inte visa om det beror på läkemedlen. 

I Novo Nordisks kliniska studier EVOKE och EVOKE+ lyckades semaglutid inte bromsa tidig alzheimer, trots att flera biologiska markörer för sjukdomen förändrades. 

Möjlig nytta för hjärnan 

Resultaten utesluter inte att läkemedlen kan skydda hjärnans funktion hos andra patienter. Personer med obesitas eller typ 2-diabetes kan ha svårt att hålla fokus, planera och snabbt ta till sig information. Problemen hänger ofta ihop med ämnesomsättning och blodkärlens hälsa och kan därför vara lättare att behandla. 

Stina Börchers är förstaförfattare till översikten och forskare knuten till Göteborgs universitet och Köpenhamns universitet: 

– Vi behöver ta reda på om behandlingarna kan hjälpa personer med obesitas eller diabetes att bevara sina kognitiva förmågor, särskilt om behandlingen påbörjas innan kognitiva problem har hunnit utvecklas. Det är också viktigt att identifiera vilka patienter som kan ha nytta av behandlingarna, säger Stina Börchers. 

Nya behandlingar 

Forskarna vill förstå om läkemedlens möjliga effekt på hjärnan beror på bättre ämnesomsättning, direkt påverkan på hjärnan eller båda delarna. 

Christoffer Clemmensen är seniorförfattare till artikeln och forskargruppsledare vid Köpenhamns universitet: 

– Läkemedel mot obesitas blir alltmer avancerade och ger oss nya möjligheter att förstå hur regleringen av ämnesomsättningen påverkar hjärnans funktion. Genom att särskilja läkemedlens direkta och indirekta effekter på hjärnan kan vi på sikt utveckla behandlingar som är särskilt inriktade på att bevara kognitiva förmågor, säger han. 

Forskarna efterlyser kliniska studier där minne och andra kognitiva förmågor följs från behandlingsstart. De betonar också vikten av att följa äldre och sköra patienter, där snabb viktnedgång och muskelförlust kan försämra den fysiska förmågan och minska behandlingens möjliga nytta. 

Översiktsartikel: Obesity pharmacotherapies and cognition, https://doi.org/10.1126/science.aek9987

Expertkontakter: 

Stina Börchers, forskare, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Köpenhamns universitet, telefon: 0723 69 42 17, e-post: stina.borchers@gu.se  (förstår och talar svenska men pratar bättre på engelska)

Christoffer Clemmensen, forskargruppsledare, Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research, Köpenhamns universitet, e-post: chc@sund.ku.dk

Presskontakt: Elin Lindström, telefon: 0766 18 30 37, email: press@sahlgrenska.gu.se

Pressbilder: Stina Börchers (foto: Josefin Bergenholtz), Christoffer Clemmensen (foto: Köpenhamns universitet)