Protestbarometern 2026: Stödet för demonstrationsrätten är starkt även när den ifrågasätts
Samtidigt som demokratin är på tillbakagång i flera delar av världen och politiska protester allt oftare beskrivs som ett problem, visar en ny rapport från Södertörns högskola att stödet för demonstrationsrätten i Sverige är mycket starkt. Nästan nio av tio anser att rätten att demonstrera är grundläggande för demokratin.
– Vi ser internationellt hur demokratiska fri och rättigheter pressas tillbaka. I det sammanhanget är det viktigt att undersöka hur det faktiskt ser ut i Sverige, och inte bara utgå från enskilda händelser i debatten, säger Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.
Protestbarometer 2026 har tagits fram av forskningsplattformen Omstridd demokrati med syftet att ge ett faktabaserat underlag till diskussionen om politiska protester och demonstrationsfrihet.
Ett ifrågasättande i samtiden
Under senare år har demonstrationsrätten i Sverige blivit föremål för politisk debatt, ofta kopplad till specifika händelser och grupper. Det gäller till exempel diskussioner efter koranbränningar, prokurdisk aktivism och protester mot Israel i samband med Palestinademonstrationer.
I dessa sammanhang har argument om ordning och säkerhet använts för att motivera förslag om begränsningar.
– Det handlar sällan om ett generellt ifrågasättande av demonstrationsrätten, utan om att vissa protester eller grupper pekas ut som problematiska, säger Magnus Wennerhag.
Mot denna bakgrund ville forskarna undersöka hur svenskarna själva ser på demonstrationer och demonstrationsfrihet.
Politiskt deltagande mellan val
Rapporten sätter demonstrationer i relation till andra former av politiskt deltagande. Att rösta är den vanligaste formen av deltagande, men den sker bara vart fjärde år och omfattar endast röstberättigade.– Vad gör man mellan valen? Där är demonstrationer ett av flera sätt att delta politiskt, säger Magnus Wennerhag.
Enligt svaren på plattformens frågor i den nationella SOM-undersökning uppger åtta procent att de demonstrerat under det senaste året. Totalt har 31 procent någon gång deltagit i en demonstration. Samtidigt svarar 44 procent att de kan tänka sig att demonstrera, även om de inte gjort det hittills.
Brett stöd men olika mönster
Stödet för demonstrationsfriheten är mycket starkt i hela befolkningen. Nio av tio instämmer i att rätten att demonstrera är grundläggande för demokratin, och skillnaderna mellan sociala och politiska grupper är små.
– Det som sticker ut är hur brett stödet är. Oavsett politisk hemvist eller social bakgrund finns ett starkt principiellt stöd för demonstrationsrätten, säger Magnus Wennerhag.
Samtidigt finns skillnader i vilka som faktiskt demonstrerar. Kvinnor är i dag mer benägna att delta än män, vilket är en tydlig förändring över tid. Även storstadsbor, högutbildade, partimedlemmar, utlandsfödda och vänsterorienterade deltar i högre grad.
Vad syns i medier och vad syns inte
En del av rapporten analyserar protester som rapporterats i rikstäckande medier under perioden 2022 till 2025. Den bilden präglas av ett tydligt Stockholmsfokus och av protester som uppfattas som aktuella eller spektakulära.
– Mediebilden säger något om vad som blir synligt nationellt, men inte nödvändigtvis om var engagemanget finns. I mindre orter och på landsbygden är utbudet av demonstrationer ofta mindre, vilket så klart kan påverka deltagandet, säger Magnus Wennerhag.
Fredliga protester dominerar
Kartläggningen visar att klimatrörelsen och Palestinarörelsen är de rörelser som riksmedierna rapporterat mest om under perioden. Samtidigt domineras rapporteringen av konventionella och fredliga protester, medan våldsamma inslag är mycket ovanliga.
– Det finns inga belägg för att protester i dag skulle vara mer våldsamma än tidigare. Tvärtom dominerar fredliga former, säger Magnus Wennerhag.
Sammantaget visar rapporten att politiska protester är en etablerad del av den svenska demokratin, även i en tid då demonstrationsrätten ifrågasätts.
Mer information om studien
Protestbarometer 2026 bygger dels på en kartläggning av protester som rapporterats i svenska rikstäckande dagstidningar 2022–2025, samt enkätfrågor i den nationella SOM-undersökningen 2025. Rapporten är utgiven av forskningsplattformen Omstridd demokrati vid Södertörns högskola.
Kontakt:
Sophia Nilsson, forskningskommunikatör, sophia.nilsson@sh.se, 0722-10 14 53
Magnus Wennerhag, professor i sociologi, magnus.wennerhag@sh.se
