Så orienterar sig Kanada i en osäker omvärld
Kanadas främsta strategiska tillgång var länge den djupa relationen till USA. Nu är det samtidigt Kanadas största sårbarhet. Detta har lett till en strategisk omorientering som ger Sverige och svenska företag utmärkta möjligheter till fördjupade samarbeten med världens till ytan näst största land.
Forskare på FOI har på uppdrag av Försvarsdepartementet undersökt Kanadas säkerhets-, försvars- och försvarsindustriella utveckling.
– Kanada befinner sig under växande strategisk press där Trumps importtullar bara är en del. En omfattande omorientering av Kanadas säkerhets- och försvarspolitik pågår. De vill stärka sin försvarsförmåga, öka den ekonomiska motståndskraften och hävda sina intressen i en alltmer osäker omvärld, säger Björn Ottosson, forskare på avdelningen Försvarsanalys och författare till rapporten Kanadas strategiska omorientering.
Denna omorientering sker samtidigt som de är djupt beroende av USA.
– Kanada kommer att vara beroende av USA även i framtiden och det finns inga planer på att klippa banden till sitt grannland. Man vill utöka sitt handlingsutrymme samtidigt som man behåller de beroendestrukturer till USA som utgör grunden för Kanadas säkerhet, säger Björn Ottosson.
För enligt honom är säkerhetssamarbetet mellan Kanada och USA exceptionellt djupt. Till exempel har NORAD (North American Aerospace Defense Command) en amerikansk befälhavare och en kanadensisk ställföreträdande befälhavare som gemensamt rapporterar till både USA:s president och Kanadas premiärminister. Högkvarteret vid Peterson Space Force Base i Colorado bemannas av personal från båda Kanada och USA.
En arktisk nation som vill rusta upp
Kanada har ett av världens minst centraliserade federala system och är en konstitutionell monarki med kung Charles III som statschef. Landets tio provinser och tre territorier skiljer sig markant åt vad gäller ekonomi, kultur, språk, demografi och politisk identitet. Ett exempel på skillnaderna inom landet är att inom vissa sektorer är det mindre komplicerat att handla med USA än med en annan provins i Kanada.
– Den regionala identiteten är stark även inom den kanadensiska försvarsmakten vilket ibland påverkat förändringstakten negativt. Även om Kanada nu vill öka försvarsutgifterna till Natos riktmärke på fem procent av BNP kommer landets försvarsmakt från en lång tid av underfinansiering vilket lett till brist på personal och materiel samt renoveringsbehov, säger Björn Ottosson.
Kanada är i högsta grad en arktisk nation. Arktis omfattar omkring 40 procent av landmassan och mer än 70 procent av landets kustlinje. Under en lång tid såg Kanada Arktis som en region där fred skulle råda.
– Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 gjorde Kanada en helomvändning. Utöver att satsa på att förbättra sina egna försvarsförmågor som rör Arktis trycker de på inom Natosamarbetet för att Arktis ska få mer uppmärksamhet, säger Björn Ottosson.
Stora möjligheter för svenska företag
Sverige och Kanada har flera likheter som nationer. Båda är exportberoende välfärdsstater som vill ha en öppen världsekonomi med stabila regler. Men när det kommer till säkerhet, försvar, försvarsindustri, innovation och forskning har samarbetet länderna emellan varit begränsat. Fram till nu. Den 18 november 2025 ingick länderna ett strategiskt partnerskap.
– Samarbetet länderna emellan lär fördjupas de kommande åren, det är jag är övertygad om. Kanadas pågående upprustning och modernisering av försvarsmakten skapar betydande möjligheter för svenska företag och forskningsaktörer, säger Björn Ottosson.
Han bedömer att samarbetet länderna emellan kommer att bestå under en lång tid givet den nya säkerhetsmiljön. Han avslutar med att ge de svenska företag inom försvarsindustrin som vill samarbeta med Kanada två medskick:
- Kanadas materielanskaffningsprocess är omvittnat problemtyngd och präglas av en tungrodd byråkrati. Krav, tillägg och förändringar tillkommer ofta under processens gång, samtidigt som det råder stor brist på kvalificerad personal.
- Eftersom Kanada är så djupt integrerat med USA inom försvarssektorn måste företag ta hänsyn till amerikanska regelverk, interoperabilitetskrav och strategiska prioriteringar.