Så påverkar välfärdsbrottslighet äldreomsorgens arbetsvardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten, agera ”detektiver” och rapportera misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för de som bedömer vilka insatser äldre ska få. Det visar en ny studie som undersöker väldfärdsbrott inom äldreomsorgen i ett område i Stockholm.
– Vi ville undersöka hur välfärdsbrottslighet påverkar äldreomsorgens arbetsvardag och särskilt hur biståndshandläggare upplever och hanterar misstänkt fusk och organiserad brottslighet. Forskningen om välfärdsbrott inom äldreomsorgen är fortfarande begränsad, trots att problemet uppmärksammats alltmer av myndigheter och kommuner. Det här är en liten studie men vi hoppas på fler och mer omfattande forskningsprojekt, säger Magdalena Elmersjö, docent och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, som länge har forskat om olika aspekter av svensk äldreomsorg.
I studien “The Influence of Welfare Crime on Swedish Eldercare in Socioeconomically Disadvantaged Urban Areas” undersöker hon och Daniel Seldén, docent och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, förekomsten av välfärdsbrott och välfärdsbedrägerier inom äldrevården med fokus på hemtjänsten.
– Det kan handla om att utförare inom hemtjänsten fakturerar för hembesök som aldrig har genomförts, att de överdriver omfattningen av utförda insatser, använder personal utan rätt kompetens trots att ersättning söks för utbildad personal eller att de använder omsorgsföretag som en del av annan organiserad brottslighet, säger Daniel Seldén.
Får agera ”detektiver”
I studien har de intervjuat ett antal biståndshandläggare i ett område i Stockholm om hur deras arbetsvardag ser ut. En biståndshandläggare är en kommunal tjänsteperson som ansvarar för att utreda äldres behov och besluta om insatser. I studien beskriver de hur deras arbete inom äldreomsorgen i området har förändrats.
– Utöver att bedöma äldre personers behov behöver de allt oftare kontrollera uppgifter, följa upp utförare, verifiera insatser och upptäcka misstänkta oegentligheter. Det innebär att tid och uppmärksamhet flyttas från omsorgsrelaterade frågor till kontroll- och granskningsarbete, säger Magdalena Elmersjö.
Biståndshandläggarna beskriver också hur de alltmer fått rollen som granskare och ”detektiver”.
– De gör hembesök, kontrollerar dokumentation och försöker upptäcka fusk. Samtidigt upplever de frustration eftersom de ofta kan identifiera problem men saknar möjligheter att själva stoppa oseriösa utförare, säger hon.
Sårbarheter i systemet
Studien pekar på flera sårbarheter i själva systemet som gör att risken för brott ökar, som att det är många olika utförare inom hemtjänsten, komplexa administrativa system, bristande samordning mellan organisationer och otydliga ansvarsförhållanden.
– Dessutom har de som upptäcker problemen ofta inte mandat att fatta beslut om åtgärder, vilket gör att misstänkta oegentligheter kan fortsätta under lång tid, säger Daniel Seldén.
I studien lyfter forskarna fram behovet av en tydligare ansvarsfördelning inom äldreomsorgen där det finns bättre samordning mellan olika nivåer, stärkt uppföljning av utförare och mer systematiska kontrollfunktioner. Förutom att efterlysa mer forskning inom området pekar de också på att biståndshandläggare skulle behöva få bättre stöd, utbildning och återkoppling när de rapporterar misstänkta oegentligheter.
Brottsligheten en del av vardagen
– Det viktigaste resultatet i studien är att välfärdsbrott inte är något som sker vid sidan av äldreomsorgen utan har blivit en del av vardagen. Brottsligheten uppstår i mötet mellan sårbara äldre personer och organisatoriska svagheter som kan utnyttjas av oseriösa eller kriminella aktörer, säger Daniel Seldén.
Både han och Magdalena Elmersjö hoppas att resultaten kan bidra till ökad diskussion om hur välfärdsbrott påverkar äldreomsorgen.
– En sådan diskussion behövs för att kunna utveckla bättre arbetssätt, tydligare styrning och starkare skydd för både äldre personer och offentliga resurser. Det behövs också en diskussion om vad som är rimligt att biståndshandläggare gör på sitt arbete. De har redan ett viktigt uppdrag, säger Magdalena Elmersjö.
Mer information
Magdalena Elmersjös forskning och kontaktuppgifter
Daniel Seldéns forskning och kontaktuppgifter
