Sämre kost med högre andel ultraprocessad mat

Studien har gjorts vid Göteborgs universitet i samarbete med Livsmedelsverket, vars matvaneundersökningar Riksmaten ligger till grund för analyserna. I underlaget ingick vuxna (18-80 år), ungdomar (11-17 år) och småbarn (1,5-4 år).

Syftet var att få en bild av hur stor andel av befolkningens energiintag som kommer från ultraprocessad mat, men också att lyfta svårigheterna med hur ultraprocessad mat definieras i det internationellt etablerade klassningsverktyget Nova.

Novasystemet klassar mat som innehåller tillsatser eller viss industritillverkad mat som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Till ultraprocessade livsmedel räknas därför allt från läsk och chark till flingor och industriproducerat fullkornsbröd.

Omdiskuterat begrepp

Resultaten i studien uppvisar stora variationer beroende på hur bred eller snäv definition som tillämpades inom ramen för Nova. Enligt en klassificering utgjorde ultraprocessad mat i snitt 45 procent av energiintaget hos vuxna, 52 procent hos ungdomar och 46 procent hos småbarn.

Vid en striktare klassificering enligt Nova, där oklara livsmedel inte räknades som ultraprocessade, låg uppskattningarna på mellan 23 och 29 procent av energiintaget.

– Ultraprocessad mat har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren men själva begreppet är omdiskuterat. Det finns en pågående debatt om svårigheter i att klassificera livsmedel som ultraprocessade eller inte och vad i kosten man egentligen fångar med klassificeringen, säger Linnea Bärebring, dietist och docent i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet.

Klart är dock att vuxna med relativt högt energiintag från det som kan klassas som ultraprocessade livsmedel hade en mindre näringsriktig kost. Hög andel ultraprocessad mat var även förknippat med något högre BMI hos vuxna, vilket inte observerades i de yngre grupperna.

Sämre näringsinnehåll

– Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn. Det är ett kostmönster som vi vet är kopplat till ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, säger Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet.

Även ungdomar med högt energiintag från ultraprocessad mat hade sämre näringsinnehåll i kosten. För småbarn var däremot intaget av järn och E-vitamin högre vid högt intag av ultraprocessade livsmedel. En förklaring kan vara att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt för barn klassas som ultraprocessade.

– Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, konstaterar Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket och docent i folkhälsonutrition vid Karolinska Institutet.

Att hålla nere mängden näringsfattig och energirik mat som läsk, godis, bakverk, chips och chark är sedan länge kostrekommendation i Sverige. Livsmedelsverket avråder dock inte specifikt från det som kan definieras som ultraprocessat eftersom även näringsrik mat kan ingå.

Studien är publicerad i tidskriften Nutrition Journal.

Studie: Intake of ultra-processed foods in Sweden and its association with diet quality and weight status: cross-sectional analyses from three national dietary surveys, https://doi.org/10.1186/s12937-026-01408-5

Expertkontakter:

Torsten Sällström, förste- och korresponderande författare i studien, dietist och doktorand inom klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0763 28 80 69, email torsten.johannes.sallstrom@gu.se

Linnea Bärebring, sistaförfattare i studien, dietist och docent i klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, email linnea.barebring@gu.se

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, email press@sahlgrenska.gu.se

Pressbilder: Linnea Bärebring (foto: Emelie Asplund), Torsten Sällström (foto: Gunnar Jönsson)

Forskningsprojekt om ultraprocessad mat: https://www.gu.se/forskning/ultraprocessad-mat-effekter-pa-aptit-halsa-och-biomarkorer-for-kostintag (Göteborgs universitet)

Kostråd: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad/ (Livsmedelsverket)