Seminarieserie om Sápmi och samisk historia, kultur och samtid
Stockholms konstnärliga högskola, SKH, medverkar i höst i seminarieserien Sápmi och dess kulturhistoria. Serien samlar lärosäten, konstinstitutioner och aktörer inom samisk forskning och kultur och inleds i samband med att Sanningskommissionen för det samiska folket överlämnar sitt slutbetänkande den 30 september.
Seminarieserien Sápmi och dess kulturhistoria arrangeras av Kin museum för samtidskonst i samarbete med Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, Tjállegoáhte Författarcentrum Sápmi och HDK-Valand. Maria Lind och Harald Gaski är curatorer för serien. Seminarierna tar upp frågor om bland annat land, historia, utbildning, konst och rättigheter, med samiska forskare och kulturutövare som föreläsare och samtalsdeltagare. Seminarierna hålls på engelska och går att följa både på plats och online.
Sanningskommissionen och seminarieserien
Den 30 september överlämnar Sanningskommissionen för det samiska folket sitt slutbetänkande och sin berättelsevolym till regeringen. Kommissionen har haft i uppdrag att kartlägga och granska den politik som har förts gentemot det samiska folket och att synliggöra samers erfarenheter och hur historiska oförrätter påverkar samernas villkor i dag. Kommissionen ska också lämna förslag på åtgärder som kan bidra till upprättelse, försoning och ett livskraftigt samiskt samhälle.
Serien ger möjlighet att fördjupa kunskapen om Sápmis historia och kulturhistoria och om samtida samiska erfarenheter, villkor och uttryck. För SKH handlar den också om att möta andra kunskapstraditioner och att undersöka hur dessa kan bidra till samtal om konstnärlig praktik, forskning och utbildning.
– Som svensk högskola har vi ett ansvar att ha kunskap om samisk historia, kultur och samtid. För en högskola som arbetar med konstnärlig forskning är det också viktigt att känna till de olika kunskapstraditioner som finns i det samhälle vi är en del av. Mötet med andra sätt att förstå relationer mellan människor, land, material och andra livsformer kan också göra oss mer medvetna om vår egen position och våra begränsningar, säger Petra Bauer, professor vid SKH.
Kunskap genom möten
Samarbetet mellan de olika institutionerna är en central del av serien. Genom att samla konstnärlig forskning, konstinstitutioner och aktörer inom samisk forskning och kultur skapas möjlighet att närma sig frågor om historia, plats, land, språk, materialitet och konstnärlig praktik från flera håll.
– De olika parterna bär på olika kunskaper, erfarenheter och sätt att arbeta. Genom samarbetet kan frågor fördjupas från flera håll samtidigt. Det gör också att SKH inte står ensam och formulerar vad som är viktigt att veta, utan ingår i ett sammanhang där kunskapen och frågorna utvecklas tillsammans med andra, säger Petra Bauer.
Den 30 november står SKH värd för ett av seminarierna, där duojár och professor Gunvor Guttorm medverkar och delar med sig av sin kunskap om duodji. Seminariet ger studenter, lärare och forskare på SKH möjlighet att möta Gunvor Guttorm på plats på SKH och få en djupare inblick i duodji som praktik.
Inför flera av seminarierna arrangerar SKH dessutom läsecirklar. Tanken är att skapa tid för gemensamt läsande och reflektion före seminarierna.
– Läsecirkeln är inte expertledd, utan bygger på att vi läser, frågar och tänker tillsammans. Det gemensamma läsandet kan göra det möjligt att stanna upp vid det vi inte förstår, det som berör oss eller skaver, och tillsammans formulera frågor som vi sedan kan ta med oss in i seminarierna, säger Petra Bauer.
Ett samtal som behöver fortsätta
För SKH är seminarieserien också en del av ett längre arbete. Samarbetet bygger vidare på de kontakter som etablerades när SKH var värd för SAAR:s sommarskola i Kiruna/Giron.
– Redan då blev det tydligt för oss att detta inte kunde vara ett avgränsat projekt. Samtalet behövde fortsätta och fördjupas. På längre sikt hoppas vi därför att både kunskapen och relationerna kan bli en del av hur SKH arbetar med forskning, utbildning och institutionellt ansvar, säger Petra Bauer.
För konstnärlig forskning innebär det också att förhålla sig till att det finns flera kunskapstraditioner i det samhälle vi verkar i.
– En högskola som talar om mångfald behöver också kunna undersöka den historia och de maktrelationer som den egna institutionen och det samhälle den verkar i är en del av, säger Petra Bauer.
Seminarieserien är öppen för alla som vill lära sig mer om Sápmi och samisk historia, kultur och samtid.
Seminarieserien är öppen för alla.
Läs mer om seminarieserien:
Sápmi och dess kulturhistoria 2026–27
Kommande seminarier
5 oktober: Vargjägaren som blev en samisk klassiker – Harald Gaski
22 oktober: Bunden till marken – Gudrun Norstedt, Åsa Össbo, Kristina Sehlin MacNeil
30 november: Duodjis historia och krafterna i en duddjon-process – Gunvor Guttorm
27 januari: Konsten och livet – Britta Marakatt-Labba
4 februari: Johan Turis berättelse om samisk skolgång – steg mot en samisk epistemologi – Asta Mitkija Balto
18 mars: Sex år efter Girjasdomen: Hur är läget nu? – Matti Blind Berg
22 april: Ett halvår efter Sanningskommissionens huvudbetänkande: Vad händer nu? – Krister Stoor