Skolan ska rusta barn för en digital värld – men utan digitala verktyg

Generativ AI har på kort tid blivit en del av vardagen för många barn och unga. Samtidigt pågår en intensiv debatt om skärmar i skolan, och politiker vill minska användningen av digitala verktyg i undervisningen. För Ingrid Forsler, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, väcker utvecklingen frågor om hur skolan ska hantera ett medielandskap i snabb förändring.

I ett av hennes nya forskningsprojekt undersöks sambandet mellan generativ AI och det som brukar kallas postsanning, alltså ett samhällsklimat där känslor, upplevelser och det som framstår som trovärdigt ibland får större betydelse än verifierbara fakta. Forskarna vill förstå hur lärare ser på dessa utmaningar och hur de hanterar dem i klassrummet.

– AI är en språkmodell och ingen sökmotor. Den prioriterar sådant som låter övertygande, inte nödvändigtvis sådant som är sant. Därför finns det en intressant koppling till frågor om hur vi bedömer trovärdig information, säger Ingrid Forsler.

Det andra projektet fokuserar på förskolan. Forskningen visar att även små barn möter AI-genererat innehåll i vardagen, bland annat genom spel och sociala medier. Samtidigt insisterar många lärare, föräldrar och politiker på en helt skärmfri förskola.Här hamnar förskollärare i en komplex situation. De ska förbereda barnen för det samhälle de lever i, men har begränsade möjligheter att använda digitala verktyg som utgångspunkt i undervisningen. För att bättre förstå barns medievardag arbetar forskarna tillsammans med tre förskolor i Stockholm. Familjer får bland annat föra mediedagböcker där de dokumenterar vilka medier barnen använder under en vanlig dag. Förhoppningen är att projektet längre fram kan leda till nya arbetssätt och undervisningsupplägg i förskolan.

Lärarna får ta smällen

Ett återkommande tema i Ingrid Forslers forskning är lärarnas roll när nya reformer och samhällsförändringar når skolan. Hon började intressera sig för frågan under den omfattande digitaliseringen av skolan, då lärare förväntades anpassa sig till nya plattformar, arbetssätt och undervisningsinnehåll.

På senare år har utvecklingen i stället vänt – nu handlar debatten ofta om att minska skärmanvändningen. Men enligt Ingrid Forsler är situationen liknande för lärarna.

– Oavsett om budskapet är att införa eller ta bort teknik så är det ofta lärarna som förväntas hantera förändringarna i praktiken, säger hon.

Samtidigt menar hon att AI-utvecklingen ställer nya krav på skolan. Trots att verktygen redan används av många elever finns det fortfarande få tydliga riktlinjer för hur lärare ska förhålla sig till tekniken.

Behövs mer långsiktig skolpolitik

Ingrid Forsler är också kritisk till hur frågor om skärmar och digitalisering diskuteras i den offentliga debatten. Där får forskning från exempelvis kognitionsvetenskap och medicin stort utrymme, medan pedagogisk forskning, medieforskning och klassrumsnära studier syns mindre.

– Jag tror det beror på populism, och att det finns en tendens att söka enkla förklaringar och enkla lösningar. Men frågor om lärande, medier och digital teknik är ofta betydligt mer komplexa än så, säger hon.

Enligt Ingrid Forsler blir detta tydligt i den pågående debatten om Sveriges försämrade PISA-resultat, något som vissa politiker vill skylla på skolans digitalisering. I stället efterlyser Ingrid Forsler en mer långsiktig skolpolitik och större tillit till lärarnas professionella omdöme. Hon pekar på Estland som ett exempel på ett land som kombinerar goda resultat med fortsatta satsningar på digital teknik i skolan.

– Det är mycket snack om hur man ska höja lärares status och intresset för yrket. Då brukar det alltid pratas om högre löner, men jag tror också att lärare vill ha mer autonomi och inflytande.