Skolvalet har inte brutit segregationen i gymnasiet
Skolvalet har inte minskat sambandet mellan var elever bor och vilka skolor de går i. Samtidigt har uppdelningen mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och betyg ökat under de senaste tre decennierna. Det visar en studie av Stockholmsregionens gymnasiemarknad från Göteborgs och Uppsala universitet.
När den svenska skolan marknadsanpassades på 1990-talet var ett argument att elever skulle få större möjligheter att välja skola oberoende av var de bodde. Forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet har undersökt utvecklingen i Stockholmsregionen mellan 1995 och 2023. Studien bygger på registerdata för 642 453 gymnasieelever.
– En tanke med skolvalet var att bostadssegregationen skulle spela mindre roll. Men vi ser att kopplingen mellan bostadssegregation och skolsegregation har varit ganska stabil över tid, säger Anna-Maria Fjellman, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Fler val – ökad uppdelning
Samtidigt visar studien att skolmarknadens struktur bidrar till segregationen. Under perioden ökade antalet fristående gymnasieskolor kraftigt, samtidigt som skolorna och utbildningsprogrammen blev fler. Fler valmöjligheter, fler fristående skolor och fler specialiserade program hänger samman med ökad uppdelning mellan elever.
– Mer val kan låta positivt, men det kräver också att elever och familjer kan navigera en väldigt komplex skolmarknad. Det är uppenbart att alla inte har samma förutsättningar att göra det, säger Anna-Maria Fjellman.
Elever från låginkomstfamiljer och elever med utländsk bakgrund går i högre grad i mer segregerade skolmiljöer än vad sammansättningen i deras bostadsområden skulle förutsäga. Även betygen spelar en allt större roll. Elever med höga betyg hamnar i allt högre grad i skolor och program med starkare socioekonomisk sammansättning, medan elever med lägre betyg oftare hamnar i skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Bostadsområdet spelar fortfarande roll
Resultaten är särskilt intressanta eftersom gymnasieelever, till skillnad från yngre barn, har större möjligheter att pendla längre och välja skolor utanför det egna bostadsområdet.
– Man skulle kunna förvänta sig mindre segregation i gymnasiet, eftersom eleverna är äldre och kan pendla längre. Men trots det ser vi att bostadsområdet fortfarande spelar stor roll, säger Anna-Maria Fjellman.
Utmanar skolans kompensatoriska uppdrag
Forskarna menar att utvecklingen påverkar både skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag. När elever med liknande bakgrund i allt högre grad samlas på samma skolor minskar möjligheten för unga med olika erfarenheter att mötas. Samtidigt koncentreras elever med stora stödbehov till vissa skolor.
– Studien pekar på att det inte bara handlar om hur skolor finansieras eller drivs, utan om själva skolmarknadens grundläggande struktur. Fler val och fler skolor driver på segregationen. Därför behöver politiker fundera på om det räcker att diskutera vinstfrågan om målet är att minska skolsegregationen, säger Anna-Maria Fjellman.
Studien är publicerad i Acta Sociologica: The Swedish “experiment” with marketization: Evidence on three decades of school segregation in an urban school market
Författare: Anna-Maria Fjellman, Göteborgs universitet, Andreas Alm Fjellborg och Håkan Forsberg, Uppsala universitet.
Kontakt: Anna-Maria Fjellman, e-post: anna.maria.fjellman@gu.se