24 september 2026
Lunds universitet

Studie i 40 länder: Politisk aktivism verkar löna sig

Missnöjd med valet? Ingen fara. Valdagen är inte den enda chansen att påverka politiken. En ny studie med data från 270 000 personer i 40 länder visar att människor som engagerar sig politiskt mellan valen – genom namninsamlingar, demonstrationer, bojkotter, politikerkontakter etc. – oftare får sina åsikter representerade i politiken än de som avstår.

Statsvetare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet har undersökt om vissa sätt att delta politiskt är mer effektiva än andra. Detta gjordes genom att samköra olika enkätdatabaser om politiskt deltagande med uppgifter om människors åsikter om policyförslag, samt huruvida dessa blev implementerade inom fem år.  Studien bygger på ett mycket stort material med 270 000 personer i 40 länder som deltagit i olika undersökningar mellan 1996 och 2016.

Små skillnader mellan väljare och icke-väljare

Ett uppmärksammat resultat gäller påverkan genom att rösta. I materialet hade 74 procent röstat och 26 procent hade inte gjort det. När forskarna jämförde grupperna fann de att väljarnas åsikter inte återspeglades mer i den förda politiken än icke-väljarnas.

Forskarna fann alltså inget samband mellan valdeltagande och bättre politisk representation. Men det gjorde de däremot för andra former politisk aktivitet, såsom att demonstrera, göra namninsamlingar, bojkotter och kontakta politiker. Ju fler politiska aktiviteter en person deltar i mellan valen desto större chans att hen får den politik de föredrar fem år senare.

– Det stödjer hypotesen om att det faktiskt är aktivismen som orsakar utfall, men vi kan inte säga att det är så med säkerhet, säger Jesper Lindqvist, statsvetare vid Lunds universitet.

Forskarna kan alltså belägga att aktivism hänger samman med bättre representation, men inte att det är aktivismen i sig som orsakar den. Därför tog forskarna bort faktorer som också skulle kunna bidra till att en person blir bättre representerad i politiken, exempelvis utbildning, inkomst, ålder, kön eller geografisk hemvist.

– Dessa socioekonomiska faktorer spelade viss roll, men även när man tog hänsyn till dem kvarstod sambandet mellan politisk aktivism och bättre representation, säger Jesper Lindqvist.

Flera möjliga förklaringar

En annan möjlig förklaring som forskarna lyfter fram är att personer som ägnar sig utomparlamentarisk aktivism har större kunskap om hur politiken fungerar och att deras åsikter oftare ligger närmare beslutsfattarnas. Därför kan de också uppleva att de har större möjlighet att påverka politiken.

– Politisk aktivism kan vara en signal om en bredare samhällsförändring. När folk börjar med demonstrationer och namninsamlingar så fungerar det som ett tecken för politiker på att opinionen håller på att förändras, säger Jesper Lindqvist, och tillägger:

–  Vår studie är en bra bas för mer forskning. Vi har hittat grundsamband, men man kan inte dra det hur långt som helst. Många frågar sig om det är lönt att exempelvis demonstrera och en del tyder på att ja, det är det.

Men vilka slutsatser kan man dra av er studie? Att det inte tjänar något till att rösta?

– Nej, absolut inte. Val är fortfarande grunden för den representativa demokratin och avgör vilka partier som får makten. Vår studie visar däremot att människor som också engagerar sig politiskt mellan valen tenderar att få större genomslag för sina åsikter. Det ger stöd för teorin att politisk aktivism påverkar den förda politiken, men det finns fortfarande andra förklaringar som kan förklara sambandet vi hittar. Men för den som vill påverka politiken, och vill vara på den säkra sidan, är ett tips att inte bara rösta utan också använda de andra demokratiska möjligheter som finns, säger Jesper Lindqvist.

Så här gjordes studien;

Forskare slog samman data om politiskt deltagande och åsikter om olika policyförslag med data om vilken politik som faktiskt genomfördes i 40 länder under perioden 1996–2016. De kunde därmed undersöka hur väl olika gruppers politiska preferenser återspeglades i den genomförda politiken. Med hjälp av regressionsanalys, som gör det möjligt att studera samband samtidigt som man tar hänsyn till flera faktorer samtidigt, kunde forskarna ta hänsyn till andra förhållanden som kan påverka resultaten.

https://link.springer.com/article/10.1007/s11109-025-10101-y

Kontaktuppgifter

Jesper Lindqvist

0702740517

Jesper.lindqvist@svet.lu.se