Sverige riskerar att missa nästa gröna industri

– Vi har ett riktigt bra utgångsläge. Men det räcker inte med bra forskning om produktionen och fabrikerna byggs någon annanstans. Titta på Danmark. Ett litet land som har lyckats bygga en världsledande industri, för att forskare, företag och politiker har jobbat åt samma håll under lång tid, säger professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA.

Vardagsnära teknik med stor klimatnytta

Den som tvättar på låg temperatur använder redan biosolutions: enzymerna i tvättmedlet bryter ner fett och protein. Samma sak gäller bakteriekulturerna som gör att yoghurten håller längre. Ändå vet få vad begreppet står för. Det gäller beslutsfattare och allmänheten, men också de som är i färd med att välja utbildning.

Klimatnyttan kan bli betydande. Biosolutions kan bidra till lägre utsläpp i industrier som tillsammans släpper ut många miljarder ton koldioxid per år. Biosolutions kan minska svinnet genom att förlänga matens hållbarhet med hjälp av nyttiga bakterier och ta till vara mer djurfoder genom fermentering. Det sparar resurser och minskar utsläppen.

En del av infrastrukturen finns redan i Sverige. I Tetra Paks pilotanläggning i Karlshamn kan både nystartade och etablerade företag testa fermentering av nya livsmedel, och i Lund och Örnsköldsvik finns testmiljöer för bioprocesser. Det som saknas är en öppen anläggning där företagen kan ta nästa steg, till produktion i större skala.

Danmark och Nederländerna ligger före

Danmark har länge kombinerat forskning, statliga satsningar och en stark industri inom enzymteknik och fermentering. Sektorn är i dag exportinriktad och global. Till det kommer en stor privat finansiär, Novo Nordisk Fonden, och så kallade regulatoriska sandlådor där nya produkter och regler kan prövas i liten skala innan de införs brett.

Nederländerna har bestämt att ekonomin ska vara helt cirkulär till 2050. Landet har satsat 60 miljoner euro, ungefär 660 miljoner kronor, på precisionsfermentering.

Rapporten föreslår att Sverige utvärderar de danska så kallade sandlådorna. Sverige bör också gå samman med länder som Danmark, Finland och Nederländerna för att väga tyngre när EU tar fram nya regler.

Fem förslag för att göra biosolutions till Sveriges nästa gröna industri Förslagen riktar sig i första hand till regeringen. Enligt rapporten behöver regeringen peka ut vem som ansvarar för vad, så att myndigheter, lärosäten, företag och investerare drar åt samma håll.

1. Skapa en sammanhållen väg från forskning till kommersiell produktion. Finansieringen är i dag uppdelad mellan olika aktörer och system. Ett projekt kan därför få pengar i forskningsfasen men stå utan när det ska vidare till pilotförsök och uppskalning. Regeringen bör ge Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att tillsammans ta fram en finansieringsmodell för biosolutions som täcker hela vägen, från grundforskning till kommersiell produktion. Vinnova bör också inrätta ett särskilt stöd som hjälper projekt att hitta industripartner och nå större svenska och europeiska finansieringsprogram. Business Sweden föreslås bygga upp ett nätverk av investerare med intresse för biosolutions.

2. Bygg upp en öppen nationell uppskalningsanläggning. Biotech Heights i Lund bör, tillsammans med industri, akademi och institut, ta fram en förstudie.  Vägen från laboratorieförsök till industriell produktion är en stor flaskhals inom biosolutions. En öppen anläggning för test av produktion i större skala skulle underlätta för företag att ta nya produkter till marknaden. Staten och privata investerare delar på investeringen, och i drift betalar företagen för den kapacitet de använder.
3. Gör vägen från innovation till marknad snabbare och mer förutsägbar. I dag är det ofta oklart vilken myndighet som ansvarar för vad. Regeringen bör därför ge Tillväxtverket i uppdrag att, med Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen, kartlägga företagens väg till en godkänd produkt. Regeringskansliet bör pröva regulatoriska sandlådor och söka allierade inom EU.
4. Bygg den kompetens som krävs. Söktrycket till bioteknik på högskolor och universitet är stort, men intresset är svagare på gymnasiet. Skolor, lärosäten och företag bör visa unga vilka jobb och karriärvägar som finns, bland annat genom att införa bioteknik som ämne i gymnasieskolan. Regeringskansliet bör tillsammans med lärosäten och näringsliv kartlägga vilken kompetens som behövs fram till 2035, och RISE och lärosätena bör erbjuda fortbildning för yrkesverksamma.
5. Gör Sverige till testmarknad för banbrytande produkter. En produkt kan fungera i labbet utan att någon vill köpa den. Det är bättre att upptäcka tidigt. Sverige är en lagom stor marknad att börja på, här kan dagligvaruhandeln och större företag bli de första kunderna innan produkterna går ut i världen. Vinnova bör stödja utvecklingsprojekt där tekniska lösningar prövas mot kundernas behov och betalningsvilja redan från start. Därefter kan Business Sweden ta vid och hjälpa företagen ut på exportmarknaden.

– Forskningen är det inget fel på. Problemet är att vägen till produktion är lång och splittrad, och att för få vet att det här området ens finns. Det vill vi ändra på. Och vi har bara sett början av potentialen som tekniken kan generera – mycket av det mikroorganismer kan göra har vi inte upptäckt än, säger Annika Olsson, rektor för Lunds tekniska högskola och ordförande för arbetsgruppen bakom rapporten.

Om rapporten

Rapporten Biosolutions – En teknikrapport inom Svenska framtider har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från akademi, industri och branschorganisationer: Annika Olsson (ordförande), Lunds tekniska högskola; Mikael Gedin, Perstorp; Nils Hannerz, IKEM; Kim Olofsson, AAK; Marie Sandin, Tetra Pak; Francisco Vilaplana, KTH; Cecilia Warrol, Sweden Food Arena; och Mikael Åstrand, Lantmännen.

Rapporten är en del av IVAs visionsprojekt Svenska framtider, som tar fram en vision för Sverige som teknik- och innovationsland 2035.

Ladda ner rapporten här

Se webbsändningen

Rapporten presenteras i en webbsändning måndag 26 oktober kl. 11:00, där Annika Olsson, ordförande för rapporten och rektor för Lunds tekniska högskola och Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM, samtalar med Joakim Appelquist, vice vd för IVA. Sändningen kan ses live och i efterhand på IVAs webbplats. 

Pressbilder

Länkar