Sveriges beroende av kritiska metaller hotar omställningen
Kina kontrollerar 70–100 procent av flera kritiska metaller som är nödvändiga om vind- och solkraften ska byggas ut. Historiskt har Kina infört exportrestriktioner på området, vilket kan hota industri- och energiomställningen. För att minska sårbarheten krävs import från fler länder, mer återvinning och ökad europeisk produktion, enligt en ny rapport från Energiforsk.
– Energiomställningen handlar inte bara om att bygga mer elproduktion. Kinas dominerande ställning kring kritiska metaller gör Sverige och EU sårbart. Sverige och EU bör minska sina ensidiga importberoenden och bredda leveransrelationer till fler länder, säger Julia Hansson, projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet och medförfattare till rapporten.
Sverige och EU är starkt beroende av Kina och ett fåtal andra länder för flera av de viktigaste metallerna som i dag används i bland annat vindkraftverk, solceller, batterier och elektronik. Kina står för mellan 70 och 100 procent av utvinningen eller bearbetningen av för flera av metallerna, enligt rapporten.
De närmaste åren förväntas dessutom efterfrågan av metallerna öka, både från vind- och solkraft men också inom andra delar av elektrifieringen. Konkurrensen om dessa material ihop med EU:s importberoende från Kina och ett fåtal länder innebär försörjningsrisker.
– För att minska försörjningsriskerna behöver EU och Sverige – förutom att bredda leveranskedjorna – öka återvinningen av kritiska metaller, utveckla alternativa material där det är möjligt och öka den egna utvinningen, säger Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers och medförfattare till rapporten.
En ökning av egenförsörjningen bör ses som ett långsiktigt komplement till en breddning av leveranskedjorna, inte som en snabb ersättning av dagens beroende från enstaka länder. Hur en ökad inhemsk utvinning och produktion av kritiska metaller kan ske utan att bidra till ökad lokal miljöpåverkan behöver utredas vidare, enligt rapporten.
– Europa är en attraktiv marknad för kinesiska bolag, vi behöver bli bättre på att ställa krav för att ge tillgång till vår marknad. EU bör inleda tekniksamarbeten med Kina för strategiska elektrifieringsteknologier, med krav på kunskapsöverföring och viss produktion lokaliserad i EU. Men det är viktigt att samarbetet tar hänsyn till de risker det innebär att samarbeta med en diktatur som Kina, säger Martin Vallstrand, vd för Energiforsk.
Fakta – sex rekommendationer från rapporten
- Minska beroendet av enskilda länder, särskilt Kina, genom diversifierad import, strategiska partnerskap samt ökad europeisk och nordisk produktion och förädling av kritiska metaller och komponenter.
- Integrera kritiska råmaterial i energiplaneringen genom att komplettera nationella energi- och omställningsscenarier med analyser av materialbehov, försörjningsrisker och konsekvenser av olika teknikval.
- Prioritera cirkulära strategier och resurseffektiv teknik, inklusive minskad materialintensitet, materialsubstitution, längre livslängd och ökad återvinning, för att begränsa efterfrågan på kritiska metaller.
- Ta fram försörjningsplaner för särskilt kritiska metaller där behov och försörjningsrisker är stora, med fokus på alternativa leverantörer, importberoenden och geopolitiska risker.
- Utveckla samordnade styrmedel som stärker försörjningstryggheten, främjar återvinning och substitution samt säkerställer att kvarvarande behov av primära metaller möts på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
- Stöd utveckling av nya återvinningstekniker. Sverige har en betydande återvinningsindustri och ett bra innovationsklimat, vilket ger bra förutsättningar att utveckla ny återvinningsteknik. Det bör även vara intressant att utveckla tekniker för att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur befintliga gruvavfalls- och restströmmar från järnmalmsbrytning.
Om rapporten
Rapporten ”Kritiska metaller för energiomställningen med fokus på vindkraft- och solcells-utbyggnad i Sverige” belyser kritiska metaller i energiomställningen med fokus på vindkrafts- och solcellsutbyggnad i Sverige, utifrån tre perspektiv: framtida metallbehov, rättvis fördelning av globala resurser samt försörjnings- och geopolitisk sårbarhet.
Författare är Nina Chi Johansson och Julia Hansson från IVL Svenska miljöinstitutet samt Filip Johnsson, Georgia Savvidou, och Maria Ljunggren från Chalmers tekniska högskola. Rapporten kan läsas i sin helhet här.
För mer information
Daniel Hirsch, kommunikationsansvarig Energiforsk
0708-96 90 09
daniel.hirsch@energiforsk.se