19 november 2026
Högskolan i Halmstad

Tror du på konspirationsteorier? Ny forskning visar varför vissa gör det

Varför tror vissa människor på konspirationsteorier? En ny studie från Högskolan i Halmstad visar att personer med stark tro på konspirationsteorier oftare förlitar sig på sin magkänsla, men inte presterar sämre på tester av analytiskt tänkande. Forskarna har också identifierat tydliga samband mellan tron på konspirationsteorier och misstro mot etablerad vetenskap.

Vissa tror att månlandningen 1969 spelades in i en filmstudio, att utomjordingar hålls gömda i Area 51 av myndigheter, eller att vissa kändisar egentligen är ödlefolk. Konspirationsteorier kan ta sig många uttryck, men varför är vissa människor mer benägna att tro på dem än andra? Det har forskare vid Högskolan i Halmstad undersökt genom att studera sambandet mellan tron på konspirationsteorier, tankemönster och synen på vetenskap.

Studien omfattar hundratals deltagare och forskarna har analyserat hur tron på konspirationsteorier korrelerar med människors tankemönster och inställning till vetenskap. Forskarna identifierade fyra tydliga grupper med olika nivåer av tron på konspirationsteorier.

Fyra tydliga grupper

Forskarna identifierade fyra grupper med olika grad av tro på konspirationsteorier. Den största gruppen hade låg tro på konspirationsteorier, medan den minsta gruppen hade stark tro på flera olika typer av konspirationsteorier. Resultaten visade ett tydligt mönster: personer som i hög grad trodde på en typ av konspirationsteori tenderade också att tro på andra. Det stärker teorin om att tron på konspirationsteorier delvis kan spegla ett mer generellt tankesätt.

– I vår studie mätte vi tro på fem olika typer av konspirationsteorier, och resultatet var tydligt. Grupperna överlappade inte varandra alls när det gäller tro på de olika typerna av konspirationer. Den grupp som trodde mest på konspirationsteorier som involverar regering och myndigheter trodde också mest på konspirationsteorier rörande hemliga ondskefulla grupper som styr världshändelser, förklarar Peter Karlsson, universitetslektor i psykologi, vid Högskolan i Halmstad. Han fortsätter:

– Gruppen som trodde näst mest på en typ av teori trodde näst mest på övriga, och så vidare. Detta stärker idén att tro på konspirationsteorier åtminstone delvis speglar ett mer generellt och konspiratoriskt tankesätt.

Magkänsla spelade större roll

Studien visar också att personer med starkare tro på konspirationsteorier oftare beskriver sig själva som mer tillitsfulla mot egen intuition och magkänsla vid beslut.

Samtidigt såg forskarna inga skillnader mellan grupperna i tester som mäter analytisk problemlösningsförmåga. Det innebär att tron på konspirationsteorier inte verkar hänga ihop med sämre analytisk förmåga.

– Detta tyder på att det kanske inte är den faktiska förmågan till analytiskt tänkande som gör personer mer eller mindre mottagliga för konspirationsteorier, utan snarare benägenheten att förlita sig på intuitivt tänkande för att tolka och förstå händelser, säger Peter Karlsson.

Lägre tilltro till vetenskap

Peter Karlsson och hans kollegor såg även tydliga skillnader i synen på vetenskap. Ju starkare tro på konspirationsteorier, desto lägre var tilliten till etablerad vetenskap om klimat och vaccination. Mönstret var konsekvent i samtliga fyra grupper.

– Här var resultaten väldigt tydliga och i linje med tidigare forskning som har visat att stor tro på konspirationsteorier tenderar att vara relaterad till misstro mot vetenskapen. Resultaten var därför väntade. Det som var lite överraskande var snarare hur stora skillnaderna var mellan grupperna, berättar Peter Karlsson.

Forskarna hoppas att resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur tron på konspirationsteorier uppstår och hur den hänger ihop med människors syn på vetenskap.

Fakta om studien

Studien omfattade 451 deltagare från Sverige, varav 430 ingick i analyserna av tron på konspirationsteorier. Deltagarna besvarade enkäter om konspirationsteorier, tankemönster och inställning till klimat- och vaccinforskning samt genomförde ett test i analytiskt tänkande.

Forskarna identifierade fyra grupper med olika grad av tro på konspirationsteorier. Studien visar ett samband mellan starkare tro på konspirationsteorier, större tilltro till intuition och lägre acceptans av etablerad klimat- och vaccinforskning.