Tusentals nya fynd bidrar till global viruskarta

Den nya forskningsstudien har resulterat i den första storskaliga kartan över RNA-virus i städer och deras omgivningar. RNA-virus är en grupp virus vars arvsmassa består av en enkelsträngad RNA-molekyl. Totalt 102 städer i 31 länder ingår i datamaterialet.

– Berätta för mig vilken stad du bor i så kan jag berätta för dig vilka virus du bär på, säger Eran Elhaik, forskare i genetik vid Lunds universitet.

Uttalandet kan låta som ett skämtsamt påhitt, men Eran Elhaik har fog för sitt påstående vad gäller de städer som ingår i den nya internationella kartläggningen – som letts av East China Normal University. Ett stort antal forskare runt om i världen har analyserat cirka 3 000 prover som samlats in från offentliga miljöer, exempelvis buss- och tågstationer, banker och sjukhus.

Genom analyserna har forskarna kunnat få fram fakta om vilka RNA-virus som förekommer på de olika platserna. Baserat på dessa data har forskarna sedan kunnat skapa en global viruskarta som visar förekomsten av olika RNA-virus i de städer som ingick i undersökningen.

De flesta virus smittar inte människor. Ändå finns det ett stort värde i att kartlägga de olika virussorterna och deras förekomst, menar Eran Elhaik. Sådan kunskap kan användas exempelvis vid kriminaltekniska utredningar i samband med att ett brott har begåtts. Virusanalyser kan då ge polisen fler ledtrådar och ökad möjlighet att knyta en person eller ett föremål till en viss plats.

En global viruskarta kan även vara till nytta vid olika former av miljöövervakning där man behöver hålla koll på biologiska hot, det vill säga vid exempelvis miljöförändringar som kan påverka naturen negativt.

– Att då ha en viruskarta som visar hur det virala landskapet vanligtvis ser ut i ett område kan vara värdefullt som referensram för att man ska kunna upptäcka om något onormalt uppenbarar sig, säger Eran Elhaik.

I studien identifierade forskarna närmare 55 000 olika virusvarianter. Nästan 80 procent av dessa olika virussorter har aldrig tidigare observerats och var därmed okända för vetenskapen.

Såväl virus som bakterier är fortfarande en outforskad värld. Även om det redan har gjorts många forskningsinsatser kring mikroorganismer så är det endast en mycket liten del av de här organismerna som man har identifierat, klassificerat och fått geografisk kunskap om.

– Det är förvånansvärt lite känt om hur viruspopulationer är fördelade över planeten, säger Eran Elhaik.

Den aktuella forskningsstudien visar tydligt att virus inte är jämnt utspridda i världen. Olika städer och omgivningar hyser olika viruspopulationer som formas av både geografi, lokala miljöer och mänsklig aktivitet.

– Varje stad har sin egen unika virusvärld. Detta ger oss ett slags viralt fingeravtryck som alltså är specifikt för varje enskild ort, säger Eran Elhaik.

Den nya studien som letts av Tieliu Shi, professor i bioinformatik vid East China Normal University, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications: Diversity and distinctive characteristics of the global RNA virome in urban and peri-urban environments

Fakta: Vem har gjort studien?

Studien har gjorts av forskare från 24 länder i Europa, Asien, Nordamerika, Sydamerika och Afrika. Forskningsarbetet har genomförts inom ramen för det internationella konsortiet MetaSUB, en sammanslutning som på bred front utforskar och synliggör mikroorganismernas ekosystem i urbana miljöer.

Fakta: Vad är RNA-virus?

RNA-virus består av en enkelsträngad RNA-molekyl, till skillnad från ett DNA-virus som är uppbyggt av en dubbelsträngad DNA-molekyl. Några kända RNA-virus är exempelvis influensavirus, hiv, vanliga förkylningsvirus samt coronavirus som orsakar covidinfektion. Alla typer av virus befinner sig i gränslandet mellan att definieras som liv eller inte. Till skillnad från djur, svampar och bakterier har de ingen egen ämnesomsättning och kan inte fortplanta sig själva. I stället måste de infektera levande celler för att kunna fortsätta existera.

Fakta: Miljö-DNA

Eran Elhaik var aktuell även i våras efter att ha utvecklat en ny teknik som med hjälp av miljö-DNA ska kunna ge polisen värdefulla ledtrådar i kriminaltekniska utredningar. I miljö-DNA ingår spår från både bakterier, virus, svampar och pollen. Den tekniken bygger på samma grundläggande utgångspunkt som den nya globala viruskartan, det vill säga att använda ny kunskap om mikroorganismers utbredning för att skapa verktyg som kan bidra till geografisk information i olika sammanhang.

För mer information, kontakta:

Eran Elhaik, universitetslektor (engelsktalande)

Biologiska institutionen, Lunds universitet

Tel 046 222 94 19

eran.elhaik@biol.lu.se

Lena Björk Blixt, presskommunikatör

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet

070 979 79 70

lena.bjork_blixt@science.lu.se