Underjordisk barriär av kol kan minska PFAS i grundvattnet
Forskare vid SGI har utvärderat om en barriär av aktivt kol kan minska spridningen av PFAS i ett kraftigt förorenat område. Resultatet visar att den kan det. Efter två år har halterna av PFAS minskat med 99,9 procent. Tekniken skulle kunna bli ett verktyg för att skydda dricksvatten från de svårnedbrytbara evighetskemikalierna PFAS. Resultaten från studien har publicerats i Remediation Journal.
Traditionella saneringsmetoder bygger ofta på att man pumpar upp och renar grundvatten under lång tid, något som är dyrt och tekniskt komplicerat. Därför ville forskare på Statens geotekniska institut undersöka effektiviteten hos en så kallad CAC-barriär.
År 2023 placerades en 70 meter lång underjordisk barriär över ett förorenat grundvattenflöde vid en brandövningsplats nära Örnsköldsvik flygplats. Barriären innehöll kolloidalt aktivt kol, ett finfördelat adsorptionsmaterial som binder PFAS. När det förorenade grundvattnet passerade genom barriären fastnade PFAS i kolet, i stället för att fortsätta vidare mot sjöar, vattendrag och dricksvattentäkter.
Forskarna följde utvecklingen under två år, med månatliga provtagningar från över 50 grundvattenrör.
– Vi såg en bra effekt av barriären från början, men det som hände sedan var att effekten ökade under de två år vi övervakade den. Eftersom geologin på den här platsen är vanligt förekommande i Sverige är det här en metod som i framtiden kan tillämpas på flera andra ställen, säger Robert Earon, hydrogeolog vid Statens geotekniska institut, SGI.
Nya halter motsvarar dricksvattenkvalitet
Resultaten visar att halterna för 32 PFAS i vattnet inne i barriären minskade med mer än 99,9 procent, från nivåer över 100 000 nanogram per liter till så lite som 1 nanogram per liter. Halterna är jämförbara med de nivåer som i dag accepteras för dricksvatten i Sverige. Även nedströms barriären sjönk halterna kraftigt. I ytvatten uppmättes minskningar på mellan cirka 97 och 98 procent.
Studien visar även att barriären fångade upp fler än de PFAS som normalt analyseras. Den fångade också upp så kallade prekursorer, kemiska föregångare som senare kan omvandlas till PFAS.
Innan barriären installerades genomförde forskarna en omfattande kartläggning av områdets geologi och grundvattenflöden. Man utförde bland annat hydrauliska tester, grundvattenmätningar och datorbaserade grundvattenmodeller för att avgöra var behandlingen skulle ge störst effekt. Något som visade sig vara avgörande för resultatet.
Kan begränsa spridningen av PFAS
Frågan som nu återstår för forskarna är hur länge barriären kommer att hålla. Eftersom PFAS-källan fortfarande finns kvar i marken kommer kolets effektivitet så småningom att minska, även om minskningen kan ta decennier för de PFAS som är farligast. Uppföljning behövs därför för att bedöma hur länge effekten består.
– Vi har sett en exceptionellt bra effektivitet under två år, och det finns inga tecken på att det inte ska hålla under en längre tid. Men vi måste förstås veta hur lång tid. Men det vi vet är att barriären fungerar i fält och att fullskalig sanering med barriärer kan vara en effektiv metod för att begränsa spridningen av PFAS i naturliga grundvattensystem, säger Robert Earon.
Projektet finansieras av regeringens anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden. Det är en del av SGI:s regeringsuppdrag om forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden.
Studie:
Earon, R., S. Sahlin, M. Pettersson, et al. 2026. In Situ Treatment of Target and Precursor PFAS in a Groundwater Plume Using a Permeable Barrier of Colloidal Activated Carbon. Remediation 36: e70079. https://doi.org/10.1002/rem.70079.
Kontakt:
Robert Earon, Hydrogeolog, Tekn.dr. Telefon: 013-20 18 26. E-post: robert.earon@sgi.se