Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från Linköpings universitet på 58 000 personer. Resultaten kan användas för att bättre identifiera patienter som kan behöva mer stöd efter operationen.

– Vi menar inte att man borde få fler att gå i skolan längre. Utbildningsnivå kan snarare ses som en markör som hjälper vården att identifiera patienter som kan behöva extra stöd, exempelvis genom anpassad information, rehabilitering och uppföljning efter sjukhusvistelsen, säger Rasmus Åhman, doktorand vid Linköpings universitet och läkare vid Råslätt vårdcentral i Jönköping.

I Sverige drabbas cirka 17 500 personer av höftfraktur varje år. Medelåldern hos de drabbade är över 80 år, och med en åldrande befolkning kommer antalet akuta höftoperationer att öka på sikt.

Svensk sjukvård följer en välbeprövad standardprocedur för höftfrakturer, ofta med snabbspår till kirurgi, men trots det varierar överlevnadsgraden efter operationen. Forskare vid Linköpings universitet och Queen Mary University of London har undersökt varför.

Från det svenska register som samlar data om operationer och narkoser – SPOR – har de följt cirka 58 000 personer som drabbats av höftfraktur med efterföljande akut operation. Forskarna kunde se att dödligheten bland patienter i åldern 80–84 år var tre gånger så hög som den förväntade dödligheten i samma åldersgrupp i den svenska befolkningen, även två år efter operationen.

Därefter undersökte de fyra olika socioekonomiska faktorer för att se vilka som hade starkast samband med dödligheten – utbildningsnivå, bostadsområde, inkomst och tillgång till hemtjänst eller äldreboende.

– Det finns en koppling mellan ökad risk för dödlighet på både kort och lång sikt, baserat på de individuella socioekonomiska faktorer som vi undersökte. Framför allt var det utbildningsnivå som visade starkast samband med dödligheten, säger Rasmus Åhman.

Resultaten visade också att inkomst spelade mindre roll, medan tillgång till hemtjänst eller äldreboende var mer svårtolkat. Och bostadsområde visade sig inte spela någon större roll alls.

– Utifrån våra data verkar det inte finnas några tydliga skillnader i överlevnad beroende på vilken typ av sjukhus man opereras på för en höftfraktur, säger Rasmus Åhman.

Tidigare studier har visat samband mellan socioekonomiska faktorer och dödlighet, men många har använt sammansatta mått snarare än individuella faktorer. De studier som ändå har undersökt utbildning och inkomst separat har då identifierat dem som likvärdiga. Då utgick inkomstnivån från taxerad inkomst, ett mått som inte ger hela bilden enligt Rasmus Åhman, särskilt för en äldre grupp som inte jobbat på länge.

Linköpingsforskarna kollade i stället på ett mått som kallas disponibel familjeinkomst som tas fram av Statistikmyndigheten. Där vägs ett stort antal inkomst- och utgiftsposter samman för att ge ett mer heltäckande mått på individens ekonomiska position.

Att just utbildningsnivå hade starkast samband med dödlighet menar Rasmus Åhman kan vara kopplat till hur en individ kan ta sig igenom den långa process som en operation innebär.

– Det finns ett begrepp som heter hälsolitteracitet, som vi tänker kan ha en nära relation till utbildningsnivå. Det handlar om hur man kan ta till sig information från vården och förstå varför man ska göra olika saker. Det kan också vara så att högre utbildningsnivå hänger ihop med ett större socialt säkerhetsnät och bättre stöd från familj och anhöriga, säger Rasmus Åhman.

Studien finansierades av Futurum – akademin för hälsa och vård vid Region Jönköpings län, Linköpings Läkaresällskap samt ALF-medel från Region Östergötland.

Artikel: Socioeconomic status and mortality after acute hip fracture surgery in Sweden: a registry-based nationwide epidemiologic study, Rasmus Åhman, Måns Thulin, Tom E.F. Abbott, Alexander J. Fowler, Anna Oscarsson Tibblin, Karin Björnström Karlsson, Michelle S. Chew, British Journal of Anaesthesia, publicerad online 5 augusti 2026. DOI: 10.1016/j.bja.2026.06.026

Kontakt: Rasmus Åhman, doktorand, rasmus.ahman@liu.se, 073 525 13 76