Vad gör människor mottagliga för rysk desinformation?
Varför tar vissa människor i demokratiska länder till sig rysk statsstödd propaganda? En ny studie från Försvarshögskolan visar att konspirationstänkande och en upplevd koppling till rysk kultur är de starkaste förklaringarna, medan psykologiska behov främst verkar påverka indirekt.
Studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Contemporary Security Policy, bygger på enkätdata från 6 019 personer i Grekland, Serbien, Sverige och Storbritannien. Bakom studien står Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, tillsammans med Aiden Hoyle, biträdande lektor vid Leiden University och Aino Lilja Petterson, postdoktor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Fyra länder ger bredare bild
Rysslands användning av desinformation har under de senaste åren blivit en central säkerhetspolitisk fråga. Samtidigt vet man fortfarande relativt lite om varför vissa människor väljer att tro på och sprida Kremlvänliga narrativ.
För att öka kunskapen undersökte forskarna vilka faktorer som samvarierar med stöd för rysk desinformation i fyra demokratiska länder med olika historiska erfarenheter och relationer till Ryssland.
Resultaten visar att två faktorer återkommer i samtliga länder: ett konspirationstänkande och en upplevd koppling till rysk kultur. Dessa hade ett starkare och mer konsekvent samband med stöd för rysk desinformation än psykologiska behov.
Psykologiska behov kan påverka indirekt
I studien undersökte forskarna om grundläggande psykologiska behov, som behov av status och tillhörighet, kan bidra till att förklara varför människor blir mottagliga för auktoritär desinformation.
– Våra resultat visar att dessa behov främst spelar en indirekt roll genom att bidra till ett konspirationstänkande eller till ökad konsumtion av ryska statsfinansierade medier, vilket i sin tur ökar sannolikheten att acceptera Kremlvänliga narrativ. Men vi behöver mer forskning om detta för att kunna ge tydligare svar, säger Charlotte Wagnsson.
Kunskap som kan stärka demokratisk motståndskraft
Forskarna betonar att resultaten inte innebär att psykologiska behov saknar betydelse. Tvärtom pekar studien på att sambanden är mer komplexa än vad tidigare forskning ofta har utgått från.
– Om vi blir bättre på att förstå de mekanismer som gör människor mottagliga för desinformation blir det också möjligt att utveckla mer effektiva åtgärder för att stärka motståndskraften i demokratiska samhällen, säger Charlotte Wagnsson.
Publikation
Charlotte Wagnsson, Aiden Hoyle, Aino Lilja Petterson (2026): Democratic resilience to authoritarian disinformation: Initiating a needs-based approach, Contemporary Security Policy
Kontakt:
För mer information, kontakta Charlotte Wagnsson:
E-post: charlotte.wagnsson@fhs.se
Tel: 072-974 85 07
