Vad händer när frågan om AI blir viktigare än kriget?
AI-genererade bilder har blivit en allt vanligare del av rapporteringen från krig och konflikter. Samtidigt växer oron för desinformation och manipulerat innehåll. Men AI påverkar inte bara vilka bilder vi ser. Den kan också förändra hur vi förstår det som händer i världen. Det visar forskningsprojekt som undersöker hur människor orienterar sig i dagens digitala informationsflöden.
– Vi håller på att förlora möjligheter till att skapa kunskap och förståelse. I stället för att söka förståelse letar vi efter bevis, säger Maria Kyriakidou, docent i medie- och kommunikationsvetenskap.
Hon forskar om humanitär kommunikation, det vill säga hur människor tar del av och tolkar information om krig, kriser och mänskligt lidande. Tillsammans med Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, är hon involverad i två pågående forskningsprojekt.
Det ena, finansierat av Vetenskapsrådet, handlar om humanitär kommunikation i bred bemärkelse, till exempel i kontext av humanitära katastrofer. Det andra, finansierat av Östersjöstiftelsen, fokuserar på kriget i Ukraina och undersöker bland annat vilka informationskällor människor använder och hur AI påverkar deras tillit till information online.
Kriget i Ukraina brukar beskrivas som det första storskaliga kriget där sociala medier och artificiell intelligens fått en så central roll i rapporteringen. Information kommer inte bara från journalister och nyhetsredaktioner utan också från privatpersoner, organisationer och så kallade krigsinfluencers.
Samtidigt blir AI-genererat innehåll allt vanligare, vilket väcker nya frågor om vad människor väljer att lita på och hur de avgör vad som är trovärdigt.
Har AI förändrat vårt sätt att lita på information?
Under de senaste åren har diskussionen om desinformation, fejknyheter och AI tagit allt större plats i samhällsdebatten. Maria Kyriakidou ser hur det påverkar hur människor förhåller sig till information och bilder på nätet.
– Det finns en skillnad mellan kritiskt tänkande och cynism. Att människor ställer frågor och vill veta mer är positivt. Men om man börjar utgå från att allting är falskt hamnar man i ett annat läge, säger hon.
Hur påverkar AI vår förståelse av krig och konflikter?
En viktig fråga är vad som händer när uppmärksamheten riktas mot tekniken bakom innehållet snarare än det innehållet försöker berätta. Maria Kyriakidou, docent i medie- och kommunikationsvetenskap. På diskussionsforum som Reddit finns specifika undergrupper för olika ämnen, där användare granskar bilder och videor för att avgöra om de är AI-genererade.
Maria Kyriakidou tycker det är förståeligt att människor vill veta om material är manipulerat, men säger samtidigt att diskussionen ibland riskerar att stanna där.
– AI kan distrahera oss från att förstå vad det är som faktiskt händer. När vi ser en bild från en konflikt blir den första frågan ofta om den är äkta eller inte, i stället för vad den försöker visa oss.
Hon menar att utvecklingen riskerar att förändra hur människor förhåller sig till rapporteringen från krig och katastrofer. Forskarna undersöker därför inte bara om människor kan identifiera AI-genererat innehåll, utan också hur den ständiga jakten på manipulation påverkar förståelsen av krig, konflikter och mänskligt lidande.
Hur kan vi navigera i en tid av AI-genererat innehåll?
I projektet om Ukraina undersöker forskarna också vilka informationskällor människor använder och vilka de uppfattar som trovärdiga. Tidigare forskning visar att många får en stor del av sina nyheter via sociala medier, samtidigt som de inte alltid använder de medier som de säger sig ha störst förtroende för. Enligt Maria Kyriakidou kan osäkerheten kring AI både skapa misstro och öka behovet av tillförlitliga källor.
– Jag tror att det kan leda till att människor i högre grad söker sig till källor som de uppfattar som trovärdiga till exempel redaktionella medier. Men det handlar också om att förstå hur information har tagits fram och varför den publiceras.
Hon menar också att debatten ofta fastnar i fel frågor.
– Kanske borde vi inte bara fråga om något är AI-genererat. Vi borde också fråga vem som har skapat det och i vilket syfte, säger hon.
Mer om forskningen
- Projekt: Witnessing Ukraine: How Generative Artificial Intelligence Reshapes the Mediation of War
- Projektledare: Maria Kyriakidou
- Startår: 2026
- Finansiering: 3,5 miljoner kronor
- Undersöker hur generativ AI påverkar människors tillit till och förståelse av kriget i Ukraina på sociala medier.
- Bygger på intervjuer, visuell analys och digital etnografi i Sverige och Estland.
Kontakt
Maria Kyriakidou, docent i medie- och kommunikationsvetenskap
Press: Sophia Nilsson, forskningskommunikatör, 0722-10 14 53
