Videokonsultation i ambulansen kan ge bättre beslutsstöd vid misstänkt stroke

Vid misstänkt stroke kan ambulanssjuksköterskan med hjälp av videoteknik få kontakt med en neurolog som ser patienten i realtid och deltar i bedömningen innan patienten kommer till sjukhus. Syftet är att tidigt identifiera patienter med misstänkt storkärlsstroke och ge bättre underlag för beslut om vilket sjukhus som patienten bör transporteras till.

För patienter med storkärlsstroke är det särskilt viktigt att snabbt komma till ett sjukhus som kan utföra trombektomi. Eftersom denna behandling endast erbjuds vid ett begränsat antal sjukhus i Sverige kan valet av transportmål få stor betydelse.

Forskningen har undersökt hur videokonsultation påverkar samarbetet mellan ambulanssjuksköterskor och neurologer, hur de kliniska besluten påverkas samt vilka förutsättningar som krävs för att ett sådant arbetssätt ska fungera i den prehospitala vården.

Gemensam bedömning av patienten

Tidigare forskning har visat att videostöd kan användas vid strokebedömningar. Den nya avhandlingen bidrar nu med kunskap om vad som händer när ambulanssjuksköterskor och neurologer kan se samma patient och genomföra bedömningen tillsammans i realtid.

– Det som särskilt intresserat mig är hur samarbetet förändras när båda professionerna kan se patienten samtidigt. Det skapar andra förutsättningar för kommunikation, bedömning och beslutsfattande än när kontakten enbart sker via telefon, säger Lise-Lotte Omran.

Resultaten visar att videokonsultation kan stärka samarbetet mellan professionerna. När både ambulanssjuksköterskan och neurologen delar samma bild av patientens tillstånd blir kommunikationen mer tvåvägs och det blir lättare att resonera tillsammans kring bedömningar och beslut.

Personalen beskriver också en ökad trygghet i arbetet. Ambulanssjuksköterskorna upplever att neurologen får möjlighet att se sådant som kan vara svårt att beskriva med ord, samtidigt som neurologen får en bättre helhetsbild av patientens situation.

Mer träffsäkra transportbeslut

I de kliniska studierna såg Lise-Lotte Omran även tendenser till mer träffsäkra transportbeslut. En större andel patienter transporterades direkt till rätt vårdnivå och färre behövde senare flyttas mellan sjukhus.

Studierna omfattade dock relativt få patienter, vilket innebär att resultaten inte räcker för att dra slutsatser om videokonsultation leder till bättre patientutfall.

– Vi såg tecken på att fler patienter kunde transporteras direkt till rätt vårdnivå. Samtidigt behövs större studier för att undersöka vilken betydelse arbetssättet har för behandlingstider och patientutfall, säger Lise-Lotte Omran.

Från simulering till införande i vården

Avhandlingen består av fyra delstudier som följt utvecklingen steg för steg. Arbetet inleddes med realistiska simulerade strokefall där ambulanssjuksköterskor och neurologer använde videokonsultation. Därefter testades arbetssättet på patienter i en mindre klinisk studie och senare i större skala inom Västra Götalandsregionen. Slutligen studerades själva införandeprocessen för att identifiera vilka faktorer som underlättade respektive försvårade användningen.

Materialet omfattade bland annat intervjuer med ambulanssjuksköterskor och neurologer, videoinspelningar från simuleringar, patientjournaler, uppgifter om transport- och behandlingstider samt personalens utvärderingar efter genomförda videokonsultationer.

Tekniken bara en del av lösningen

En viktig slutsats är att fungerande teknik i sig inte är tillräckligt för att ett nytt arbetssätt ska bli en del av den ordinarie verksamheten. För att videokonsultation ska fungera över tid behövs tydliga rutiner, utbildning, stabil teknik, organisatoriskt stöd och delaktighet från personalen. Forskningen visar också hur digitala lösningar kan bidra till att göra specialistkompetens tillgänglig tidigare och mer oberoende av geografiska avstånd. I takt med att avancerad strokevård koncentreras till färre sjukhus kan videokonsultation vara ett sätt att stödja en mer jämlik tillgång till specialistbedömning.

Framöver ser Lise-Lotte Omran möjligheter att vidareutveckla arbetssättet inom strokevården och att undersöka om liknande lösningar kan användas vid andra tidskritiska tillstånd där ambulanspersonalen snabbt behöver tillgång till specialistkompetens.

Läs mer

Lise-Lotte Omran disputerade den 18 september inom området Människan i vården vid Högskolan i Borås. Doktorandprojektet byggde på ett projekt initierat av VGR:s regionala strokecenter ViPHS –Videostöd i den prehospitala vårdkedjan.

Läs avhandlingen: From Emergency Scenes to Lifesaving Screens: Interprofessional Collaboration and the Role of Video Consultation in Prehospital Stroke Care

Läs mer om forskningen inom området Människan i vården

Läs mer om PreHospen – Centrum för prehospital forskning 

Kontakt

Lise-Lotte Omran
Tfn: 033-435 4788
E-post: lise-lotte.omran@hb.se

Presskontakt: Solveig Klug, kommunikatör
Mobil: 0732 807578
E-post: solveig.klug@hb.se

Bilder skickas på begäran.