Olika cykeltyper kan ge olika skador vid fall
De vanligaste cykelolyckorna är singelolyckor, och kan leda till allvarliga huvudskador. Genom att simulera omkullkörningar har forskare på VTI studerat vilken betydelse farten och olika cykeltyper har för risken att köra omkull och slå i huvudet.
Krocktester med cykel har inte tidigare utförts i någon större omfattning, men med hjälp av finansiering från Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond har VTI nu kunnat genomföra en serie nydanande tester. Forskarna har utfört simulerade omkullkörningar med cykel i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium.
– Syftet var att se om vi med hjälp av krocktester kan studera vad cykelns utformning har för betydelse för huvudislaget vid en omkullkörning. Ett långsiktigt mål med projektet är att öka kunskapen om vilken betydelse cykelns utformning har för skadeutfallet vid en singelolycka, säger Anna Niska, forskningsledare på VTI.
Forskarna har testat fyra olika typer av cyklar i två olycksscenarier: dels plötsligt stopp, exempelvis en handbroms som tar för hårt och dels undanstyrning av framhjul, till exempel sned inkörning i trottoarkant. Dessutom gjordes falltester med stillastående cykel.
Mindre risk falla
– Vi kan se tendenser till skillnader mellan de testade cyklarna, vilket i sig är en framgång. Vi har också identifierat svårigheter som är viktiga att hantera och möjligheter till förbättringar, när man i en framtid skall göra liknande prov, säger Anna Niska.
I proven kan man inte se någon ökad risk med den batteriförsedda elcykeln, snarare visas en minskad risk att falla framåt över styret. Cykelns egenvikt påverkade förloppet positivt, åtminstone vid den lägre hastigheten. En förklaring kan vara den testade cykelns relativt låga tyngdpunkt, med batteriet i ramen och elmotorn i framhjulet.
– Tvärtemot vad vi trodde så visar det sig att elcykeln med lägre tyngpunkt och högre vikt inte behöver innebära ökad risk för huvudskador, säger Anna Niska.
Kan slungas ut
Fallförloppen skiljde sig åt mellan olika cykeltyper beroende på olycksscenario och hastighet och framförallt elcykeln betedde sig annorlunda än de övriga cykeltyperna. En högre hastighet kan ge en ökad skaderisk.
”Damcykel” med öppen ram gav oftast fall där höft och axel slår i marken något tidigare än huvudet, i varje fall vid lägre hastigheter.
”Herrcykel/pendlarcykel” där cyklisten sitter mer framåtböjd över styret tenderade att ge fler fall där huvudet träffar marken först, särskilt när farten ökar.
Liggcykeln (beskrivning nedan) gled ganska beskedligt omkull i låg fart, men i högre farter och för plötsligt stopp i framhjulet visade den en riskabel tendens att slunga cyklisten i en bana över styret som ger ett huvudislag som är minst lika kraftigt som för de andra cykeltyperna.
Ett plötsligt stopp ledde till en luftfärd över styret med ett kraftigt islag i huvudet medan en undanstyrning av framhjulet ledde till ett fall i sidled med ett något mildare huvudislag som följd.
– Det finns också tecken på att små differenser i hur en cyklist hanterar cykeln med avseende på styrutslag och viktfördelning kan få stora konsekvenser för hur cyklisten faller omkull, vilket påverkar graden av skador, säger Anna Niska.
Försöken har genomförts med krockdocka i vuxenstorlek på fyra olika typer av cyklar: cykel med ”öppen ram”och upprätt sittställning (damcykel), cykel med ”sluten ram” och framåtlutad sittställning (herrcykel/pendlarcykel), liggcykel med en låg sittposition och bakåtlutad sittställning samt elcykel med ”sluten ram” och ganska upprätt sittställning med batteriet placerat i ramen (se bilder i VTI rapport 931).
För varje cykeltyp och olycksscenario testades två olika hastigheter: 15 och 25 km/h. Det gjordes en accelerationsmätning i dockans huvud och provningarna dokumenterades med kameror från olika vinklar, vilket gjort det möjligt att studera fallförloppen i detalj. Dessutom har krockdockans huvud färgats rött för att göra det möjligt att se vilka positioner på huvudet som träffas vid islaget i golvet samt på vilket avstånd som huvudet slår i först.
Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.
Se film om projektet (från Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond)
Rapport:
VTI rapport 931
Kontakt:
Anna Niska, tel 013-20 40 48
