Fåglars beteende förkklarar insekters färger
Ny forskning visar hur fåglar och andra insektsätare har drivit uppkomst och utveckling av iögonfallande färgteckningar hos insekter. Inte bara insekternas utseende har påverkats utan även deras sätt att leva. Gabriella Gamberale-Stille visar i sin avhandling som hon i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet hur varnande och iögonfallande färgteckningar hos illasmakande djur kan uppstått på grund av deras fienders sätt att lära sig och skilja på ätliga och oätliga byten. Dessutom ger forskningen ett svar på varför gruppliv är vanligt hos dessa bytesdjur: gruppen ökar storleken och effekten av varningssignalen så att fler fiender avskräcks från att attackera dem.
Ett sätt för små djur att skydda sig från att bli uppätna är att vara osmakliga eller giftiga. Många av dessa bytesdjur skyltar också öppet med sin osmaklighet med hjälp av iögonfallande färgteckningar. Dessa varningssignaler är till nytta både för det jagande djuret, som ser att bytet är oätligt utan att behöva attackera det, och för det tilltänkta bytesdjuret som slipper risken att attackeras.
I experiment med kycklingar som rovdjur har Gabriella Gamberale-Stille studerat fåglars attackbenägenhet och inlärningsbeteende då de träffar på varningsfärgade och illasmakande insekter. Experimenten visar att efter en negativ erfarenhet av ett bytesdjur med en viss färg generaliserar fåglar den erfarenheten till andra byten med liknande färg på ett sådant sätt att byten med ännu litet starkare varningsfärg undviks mer än byten med den färg fågeln erfor var osmaklig.
– Denna effekt av fåglars inlärningsbeteende ger en fördel till byten med allt mer intensiv varningsfärg. Detta kan balansera en ökad upptäcktsrisk och driva evolutionen av iögonfallande varningsfärg, menar Gabriella Gamberale-Stille.
Att leva i grupp är vanligt hos varningsfärgade insekter. Experimenten med fåglar visar på en förklaring till detta.
– Vi har sett att fåglar har en medfödd motvilja att attackera varningsfärgade byten och att denna motvilja är större ju större mängd varningsfärg de ser, menar Gabriella Gamberale-Stille
Större byten och likaså större grupper av varningsfärgade byten undviks mer än mindre. Dessutom ger en ökad signalstorlek också en minskad attackbenägenhet hos redan erfarna fåglar.
Doktorsavhandlingens titel: On the evolution and function of aposematic coloration.
Tid för disputation: fredag 1 december kl. 10.00
Lokal: Sal G, Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius väg 16
Respondent: Gabriella Gamberale-Stille, Lomvägen 473, 192 56 Sollentuna, tfn:08- 768 14 05 (hem) , 08- 16 40 37 (arb), e-post: gabriella.gamberale@zoologi.su.se
Opponent: Professor James Mallet, UCL, London
Institution: Zoologiska institutionen
