Glasåtervinning – insamling via glasigloos eller hämtning vid fastigheten?

Framför allt skulle ett fastighetsnära system innebära
· dyrare insamling av glasförpackningarna
· större miljöpåverkan
· sämre arbetsmiljö.
Dessa kostnader hamnar i slutändan hos konsumenten, som får betala mer för livsmedel förpackade i glas.
Dock innebär ett fastighetsnära system att konsumenten behöver lägga mindre tid på att transportera förpackningarna till insamlingsplatsen.

Glasigloos vanligast
Dagens system för glasåtervinning baseras i stort på insamling från centralt placerade glasigloos, dit konsumenten transporterar använda förpackningar. Glaset förs därefter till Svensk GlasÅtervinnings anläggning i Hammar för återvinning.
I några kommuner har detta system bytts mot ett s k fastighetsnära system, där konsumenten tar förpackningen till gården eller källaren i flerfamiljsbostäder respektive till tomtgränsen för villor.
Svensk GlasÅtervinning AB – det materialbolag som ansvarar för insamlingen av glasförpackningar och försäljningen av återvunnet glas i Sverige – har nu låtit CIT Ekologik AB vid Chalmers Industriteknik utföra en samhällsekonomisk jämförelse mellan de två systemen. I studien jämförs de bägge systemens företagsekonomiska kostnader, miljökostnader samt kostnaderna för den tid och det förvaringsutrymme som konsumenten använder för sortering och transport av förpackningarna.
– Vi ville undersöka om det skulle medföra fördelar för samhället med ett fastighetsnära system, säger Ebbe Nyström, vd för Svensk GlasÅtervinning AB.
Dubbelt så höga kostnader
Resultatet visar att de företagsekonomiska kostnaderna för just insamlingen blir högre för det fastighetsnära systemet. Systemet innebär sannolikt en något högre insamlingsgrad; bland annat att mer glas går till återvinning i stället för till soptipp eller sopförbränning.
Totalt blir emellertid de företagsekonomiska kostnaderna ungefär dubbelt så höga med ett fastighetsnära insamlingssystem jämfört med insamling via glasigloos.
– Den fastighetsnära insamlingen belastar också miljön något mer än insamling via glasigloos trots att den innebär en högre insamlings- och återvinningsgrad. Detta beror på att insamlingsfordonen måste besöka varje enskild villa eller hyreshus. I igloosystemet måste dock konsumenterna lägga mer tid på att gå, cykla eller åka bil till återvinningsplatserna, säger Elin Eriksson, projektledare för studien och vd för CIT Ekologik.

Vad är tiden värd?
Vad detta kostar samhället beror förstås på hur man väljer att värdera konsumenternas tid.
– Å ena sidan åligger det konsumenterna att ta förpackningarna till återvinningsplatser enligt producentansvarslagen, vilket är ett argument för att konsumenten ska göra det av samma skäl som att själv ta hem maten från affären. Kostnaden behöver då inte inkluderas i kalkylen. Å andra sidan finns det en alternativkostnad som innebär att någon annan aktör i samhället utför sortering och transport av förpackningsavfallet, vilket medför att konsumenternas tid bör värderas och då är en tydlig kostnad för samhället, konstaterar Elin Eriksson.

Fördel för glasigloosystemet
Ebbe Nyström, vd för Svensk GlasÅtervinning AB, kommenterar resultatet:
– Den höga återvinningsnivå som vi uppnår för glasförpackningar – 86 % år 2000 – är ett resultat av ett väl utbyggt system med glasigloos tillsammans med ett starkt konsumentengagemang. Vi kan också konstatera att vi sedan länge nått det högt uppsatta återvinningsmålet på 70 %. Trots detta har vi ställt oss frågan om det kan vara fördelaktigare att utnyttja ett fastighetsnära insamlingssystem, säger Ebbe Nyström.
– Slutsatsen av den här studien visar emellertid att så inte är fallet. Det går inte att motivera ett fastighetsnära insamlingssystem när både kostnaderna för konsumenterna och miljöbelastningen ökar, samtidigt som arbetsmiljön försämras, säger Ebbe Nyström.

Resultaten av studien presenteras i en kort sammanfattning med titeln ”Samhällsekonomisk jämförelse av bringsystem och fastighetsnära system för insamling av glas”. Den kan beställas från CIT Ekologik AB, Chalmers Industriteknik, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg.

För ytterligare information, kontakta:
Elin Eriksson, CIT Ekologik AB, Chalmers Industriteknik, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg. Tel: 031-772 43 26. Fax: 031-82 74 21. E-post: elin.eriksson@cit.chalmers.se
Ebbe Nyström, Svensk GlasÅtervinning AB, Strandvägen 2, 696 74 Hammar. Tel: 0583-871 00, Fax: 0583-77 02 85. E-post: e.nystrom@glasbanken.com