Upptäckt publicerad av Umeå-grupp:Hämmarprotein för cancercell
Ett protein som kan bromsa utvecklingen vid hjärntumör, bröstcancer och lungcancer har hittats av en forskargrupp vid enheten för onkologi vid Umeå universitet. Gruppen har också lokaliserat den gen som kodar för proteinet till ett område på kromosom 3.
I gruppen ingår onkologen Roger Henriksson, molekylärbiologen Håkan Hedman och doktoranden Jonas Nilsson. Deras projekt utgick från studier på bananflugor av tillväxtfaktorn Epidermal Growth Factor, EGF. Denna molekyl i cellytans membran ökar tillväxten av hudceller och andra epitelceller, men EGF produceras också i stora mängder hos patienter med olika typer av cancer – bl.a. hjärntumören gliom, bröstcancer och lungcancer.
Tidigare har ett protein i flugans cellmembran, Kekkon 1, som har förmågan att minska signaleringen från EGF-receptorn till cellkärnan. Frågan var om det finns en motsvarande EGF-hämmare hos människan. Svaret låg i proteinet LIG-1. Umeå-gruppen har lokaliserat denna gen till korta armen av kromosom 3, vilket är känt att vara skadat vid många cancerformer och visat att LIG-1 är en membranmolekyl. Hypotesen är att EGF-receptorn och Lig-1 binder till varandra, vilket hindrar EGF-receptorn från att via enzymet tyrosinkinas skicka signaler som aktiverar cellkärnan. Gruppen lyckades dessutom hitta och sekvensera den gen som kodar för proteinet. Resultaten har publicerats i tidskriften Biochemical and Biophysical Research Communication.
Henriksson och medarbetare har undersökt hur LIG-1 uttrycks i olika typer av mänsklig vävnad. Höga nivåer sågs i bl a normal hjärna Uttrycket var mycket lågt i många typer av cancerceller och en jämförelse visade att förekomsten var speciellt låg i olika typer av lungcancerceller. Resultaten kan tyda på att LIG-1 har till uppgift att hålla tillbaka celltillväxten eller tumörutvecklingen i hjärnan, brösten, njurarna, lungorna och andra vävnader.
Fortsatta studier ska undersöka den molekylära funktionen hos LIG-1 och dess roll i utvecklingen av olika cancertyper. Ett viktigt steg blir också att försöka framställa proteinet för att få fram antikroppar. En annan tänkbar lösning är att åstadkomma ett överuttryck av genen, så att kroppen ökar produktionen av proteinet. Forskningen bedrivs än så länge helt och hållet i Umeå och stöds av Cancerforskningsfonden Norrrland och cancerfonden utan inblandning av läkemedelsföretag.
Tidigare har Henrikssons forskargrupp varit involverad i utvecklingen av ett annat nytt cancermedel, en s.k. tyrosinkinashämmare som stänger signalvägarna mellan EGF-receptorn och DNA i cellkärnan genom att hämma enzymet tyrosinkinas. Detta läkemedel testas nu i kontrollerade kliniska studier, bl.a. vid Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Professor Roger Henriksson
E-post: Roger.Henriksson@onkologi.umu.se
Telefon 090-785 29 17
Mobil 070-588 99 33
