Viktiga klassbyten hos antikroppar
När det mänskliga immunsystemet aktiveras, byter B-cellerna klass på den antikropp som de tillverkar till den som är bäst lämpad mot den aktuella mikroorganismen. Hur detta klassbyte går till på molekylär nivå visas i en avhandling vid Umeå universitet.
Immunsystemet måste kunna hantera mycket varierande främmande substanser och mikroorganismer, t.ex. virus och bakterier. För att göra det finns fem klasser av antikroppar, immunoglobuliner (Ig): IgM, IgD, IgG, IgE och IgA. Samtliga produceras av B-lymfocyter (B-celler) och har olika specialfunktioner. När immunsystemet aktiveras, byter B-cellerna klass på den antikropp som de tillverkar till den klass som är bäst lämpad mot den aktuella mikroorganismen. Klassbytet är en noggrant styrd och reglerad process som sker genom en omlagring av det genetiska materialet i B-cellen. Immunologiska signalmolekyler (cytokiner) av olika slag, ofta producerade av hjälpar-T-celler, kan styra klassbytet till distinkta klasser genom att slå på transkription av antikropparnas gener. Tumor growth factor (tumörtillväxtfaktor, TGF) typ b styr klassbytet mot IgA. Det finns två typer av IgA, IgA1 och IgA2, vilka tillsammans utgör 90% av de antikroppar som produceras dagligen i kroppen och är helt dominerade antikropp i utsöndrade kroppsvätskor som saliv, slem och tårar. IgA-antikroppen spelar en viktig roll i kampen mot bakterier på utsidan av slemhinnor och skyddar oss t.ex. från maginfektioner.
Evangelia Pardali, Institutionen för molekylärbiologi, studerar aspekter på Ig-klassbyte till IgA på molekylär nivå. Den visar att vissa genregleringsproteiner – AML, Ets och Smad (onkogener och suppressorgener ) – är delaktiga i TGF-b-signalering inuti cellen vid klassbyte till IgA. Dessa proteiner är viktiga för att förmedla signaleringen från cellytan in till antikroppsgenerna i cellkärnan. Avhandlingen påvisar de molekylära mekanismerna för hur klassbytet styrs mellan IgA1 och IgA2. Det visar sig att TGF-b inte har någon betydesle vid valet mellan dessa antikroppstyper, vilket tyder på att andra signaleringsmekanismer är inblandade i denna reglering.
I ett försök att identifera nya gener som kodar för proteiner som utför klassbytet i B-celler har Pardali identiferat en tidigare okänd gen, ABCD1 (Activated B Cell and Dendritic cell derived chemokine 1). Den kodar för ett protein, ett s. k. kemokin, som produceras av B-celler och kan attrahera aktiverade hjälpar-T-celler. ABCD1 har sin troliga funktion i dialogen mellan immunsystemets celler under utvecklingen av ett immunsvar.
Evangelia Pardali kan nås på e-post: evangelia.pardali@cmb.umu.se.
Avhandlingen har titeln ”Molecular mechanisms regulating Immunoglobulin Isotype switching and TGF-beta responsiveness of the human l-alpha germline promoters”. Svensk titel ”Molekylära mekanismer som reglerar antikropparnas klassbyte och den humana Ia-promotorns förmåga att svara på TGF-b (tumor growth factor-b)”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i föreläsningssalen Major Groove, Institutionen för molekylärbiologi.
Fakultetsopponent är Dr Jürgen Roes, Windeyer Institute of Medical Sciences, University College, London.
