Jakten på det mätbara skymmer helhetssynen i vården vid bedömning av sjukdom – något som kan leda ti
Avhandlingen belyser innebörden i och betydelsen av hälso- och sjukdomsbegreppen för det praktiska vårdarbetet, framför allt mätt i form av vårdarbetets konsekvenser som långtidssjukskrivning och förtidspensionering/sjukbidrag bland personer med ryggbesvär.
Genom att kontrastera den finlandssvenske vetenskapsteoretikern Ingmar Pörns hälsobegrepp med det mer traditionellt biomedicinska sjukdomsbegreppet, här i första hand representerat av vetenskapsteoretikern Christopher Boorse vill Lena Grönblom-Lundström visa att begreppsvalet (hur vården tolkar hälsa och sjukdom) kan ha betydelse för hur pass framgångsrik rehabiliteringen är.
Ett sjukdomstillstånd som inte identifieras som sjukdom i en strikt biomedicinsk mening innebär samtidigt ett tillstånd där sannolikheten är lägre att man med medicinska teknologier skulle kunna hjälpa patienten ifråga. Paradoxalt i det sammanhanget är att för flera tillstånd som hälso- och sjukvården har svårt att definiera som sjukdom, är befattningshavare inom sjukvården ändå beredda att, till exempel försäkringskassan, intyga att sjukdom föreligger.
Avhandlingen kombinerar en teoretisk analys av olika hälso- och sjukdomsbegrepp med studier av två empiriska material i form av dels en grupp personer med ryggbesvär från Statistiska centralbyråns levnadsnivåundersökningar (ULF), dels av ett urval sjukskrivna personer hämtade ur försäkringskassans register i Umeå. Genom bearbetningar av dessa material kan Grömblom-Lundström visa att personer med så kallade ospecifika ryggbesvär har större risk att sjukpensioneras, och att ryggbesvären i förhållande till andra besvär renderar längre sjukskrivningsperioder och fler sjuktillfällen.
Avhandlingen fäster uppmärksamhet på att konceptuella begrepp som sällan beaktas i det vardagliga vårdarbetet kan spela en avgörande roll för rehabiliteringsresultatet. Vårdens tillkortakommande särskilt då det gäller så kallade ospecifika ryggbesvär kan vara ett resultat av att den traditionella medicinska modellen används alltför strikt inom ett område där andra modeller, här exemplifierad av Pörns hälsobegrepp, kanske kunde ge bättre resultat.
Lena Grönblom-Lunström nås på:
Telefon arbetet: 090 – 785 27 01
Hem: 090 – 13 21 09
Mobil: 070 – 375 27 01
E-post: Lena.Lundstrom.us@vll.se
Fredagen den 23 november försvarar Lena Grönblom-Lundström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Rehabilitation in light of different theories of health. Outcome for patients with low-back complaints – a theoretical discussion.
Svensk titel: Rehabilitering i ljuset av olika hälsoteorier. Utfall för patienter med ländryggsbesvär – en teoretisk diskussion.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 trappor, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Karin Harms-Ringdahl, institutionen för sjukgymnastik, Karoliska institutet, Stockholm.
