Droger och läkemedel syns i håret
Håret utgör ett historiskt arkiv som kan visa vilka läkemedel eller droger en människa intagit under det senaste halvåret. Kemiska håranalyser kommer därför att bli betydligt vanligare i samband med till exempel polisutredningar.
Det tror Robert Kronstrand, kemist vid Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning i Linköping. Dit kommer numera allt fler hårprover som polisen tagit från misstänkta personer.
Robert Kronstrand disputerade nyligen vid Linköpings universitet på en avhandling om droger i hårstrån. Han är bland annat först i världen med att mäta förhållandet mellan droginnehåll och melanininnehåll (färg) i hårstråna.
Ju mer melanin som finns i ett hårstrå, desto högre halter av vissa läkemedel och droger som kokain, amfetamin, kodein och morfin kan bindas i hårstrået. Mörkhåriga drogmissbrukare har därför högre halter av drogerna inlagrade i håret, även om droger också går att spåra i ljust eller vitt hår.
Upp till sex månader bakåt i tiden ger hårstråna en tillförlitlig bild av en persons drog- och läkemedelsintag. Längre hårstrån har påverkats så mycket av kamning, tvättning, solbelysning etc att bilden inte längre blir säker.
Polisutredningar är ett område där håranalyser kan bli användbara. Kontroller av patienter eller före detta brottslingar är ett annat. I sådana fall kan håranalyser användas för att se om patienterna tar sin medicin som föreskrivet, respektive om brottslingarna återfallit i drogmissbruk.
Ett tredje område är vid obduktioner, där håranalys kan ge ytterligare information vid t ex fall av överdos. I 6 av 19 fall av heroin-överdos visade till exempel håranalysen att den döde saknade spår av opiater i hårstråna. Det tyder på att han eller hon sällan eller aldrig använt heroin, och att dödsfallet kan hänga samman med att den dödes kropp inte var tillvand till heroin.
Avhandlingen heter Analytical and toxicological aspects of drug incorporation into human hair. Robert Kronstrand träffas på tel 013-25 21 10, e-post robert.kronstrand@rmv.se.
