Utredningen om veterinärmedicinska fakulteten vid SLUÖkat anslag till forskning och fler studenter
Öka antagningarna till veterinärutbildningen med 15 studenter.Mer pengar till forskningen vid den veterinärmedicinska fakulteten.Stärk organisation och styrning av grundutbildningen och pröva om den sista delen av veterinärutbildningen kan bli linjedelad. Bygg ett nytt klinikcentrum avpassat till verksamheten och mer kostnadseffektivt . Slå samman och minska antalet institutioner till sex instället för de nuvarande 15 enheterna.
Detta är huvuddragen i den utredning som lämnades över till SLU:s rektor Ann-Christin Bylund av professor Lars Rask, Uppsala universitet på fredagen. Han har varit ordförande i en arbetsgrupp, där professorerna Öystein Andresen, Norges veterinärhögskola, Ingvar Brandt, Uppsala universitet och Jan Carlstedt-Duke, Karolinska institutet ingått och som på uppdrag av rektor Bylund genomlyst verksamheten vid den veterinärmedicinska fakulteten.
Genomlysningen av den veterinärmedicinska fakulteten är en i raden av utvecklingsprocesser och utredningar som nu är på gång inom SLU för att stärka universitetet.
Utredarna har genomlyst fakulteten och konstaterar att verksamheten har många styrkor, bland annat forskning i världsklass. Utredningen har fokuserat på fyra områden; forskning och forskarutbildning, grundutbildning, specialistutbildning och organisationsstruktur. Förslagen de lägger är inte detaljerade, men visar på utvecklingsmöjligheter och de stora fördelar fakulteten kan dra av att förändra verksamheten, bland annat på en ökat tonvikt på “Veterinary Public Health” – veterinärmedicinsk folkhälsovetenskap, t ex frågor som restsubstanser, zoonoser livsmedelssäkerhet.
För att få ett fast grepp om utbildningarna och framförallt om veterinärutbildningen bör den nuvarande rådgivande grundutbildningsutskottet uppgraderas till en beslutsför organisation med full kontroll över både utbildningarnas uppläggning och ekonomi.. Dessutom föreslår man att öka intagningen med 15 studenter per år (från 72 till 87 studenter) det vill säga en ökning med 20 procent.
Det finns en obalans mellan forskning och utbildning vid fakulteten. Det vill utredarna ändra på genom att föreslå att styrelsen tillskjuter 15 miljoner kr per år till forskning och att en prestationsrelaterad fördelningsmodell för anslag till forskning genomförs.
Organisationsutvecklingen inom fakulteten ses som en nödvändighet. Dels behövs en starkare fakultetsorganisation med en dekanus plus tre prodekaner, en för grundutbildningen, en för forskning och forskarutbildningen och en för den kliniska verksamheten inklusive specialistutbildningen.
En annan stor fråga som utredarna lyfter är var verksamheten skall vara placerad.En möjlighet som utredarna avser bör undersökas är att ett helt nytt klinikcentrum på sikt skapas i anslutning till Biomedicinskt centrum i Uppsala Utredarna avråder SLU från att fullfölja projektet “Djurens hus” vid Ultuna.
Däremot har utredningen gjort den bedömningen att Djursjukhuset i Skara är effektivt och välfungerande och att det inte finns några skäl att flytta ett välskött utbildningsprogram som det tvååriga djursjukvårdarprogrammet från Skara till Uppsala. För att få ett samlat grepp om fakultetens utbildning i Skara föreslås att hovslagarutbildningen flyttas till djursjukhuset.
De nya institutionerna skulle enligt utredningen bli Smådjursinstitutionen, Stordjursinstitutionen, Institutionen för cellbiologi och fysiologi, Institutionen för veterinärmedicinsk folkhälsovetenskap, Institutionen för veterinärmedicinsk genetik, molekylärbiologi och biokemi samt Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
Gunilla Ramberg
Presschef
018 67 20 80 0703 636068
