Varsel gynnar dem som redan har störst chanser på arbetsmarknaden
Långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar. Det är vanligare att kvinnor som varslats om uppsägning förlorar arbeten i slutändan jämfört med männen. Män i yngre medelåder, svenskfödda,. välutbildade och högavlönade klarar sig allra bäst efteråt när ett företag varslar om uppsägning. De har störst chans att hitta nytt jobb utan att behöva gå arbetslösa.
Detta framgår i en doktorsavhandling som nyligen lagts fram av Ann Christine Jans vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Avhandlingen bygger på ett datamaterial som omfattar samtliga arbetstagare bosatta i Östergötlands och Södermanlands län. Datamaterialet är unikt då det går att urskilj samtliga arbetstagare som varslades om uppsägning under lågkonjunkturen i början av 1990-talet.
30-40 procent av de annonserade varslen blev aldrig av. Antalet uppsägningar minskade både till följd av förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar och av att de som varslats erbjöds fortsatt anställning efter att uppsägningstiden löpt ut. I de fall som förhandlingarna ledde fram till lägre antal uppsägningar tycks dessa ha systematiskt missgynnat kvinnorna. Varsel av kvinnor verkställs i långt högre utsträckning än av män.
Mycket tyder på att företagen gör avsteg från turordningsreglerna och behåller den personal man själv vill ha. Äldre med låg utbildning, födda utom Norden hade mycket högre risk att bli uppsagda. Varsel gynnar dem som redan har störst chanser på arbetsmarknaden. Den som inte lyckats hitta ett nytt arbete fyra till sex månader efter uppsägning får svårare att lyckas. De har lika svårt som andra arbetslösa. Att varslas före uppsägningen leder inte till kortare arbetslöshet jämfört med andra personer på arbetsmarknaden som förlorat sina jobb, men ju längre varselperiod desto större sannolikhet att arbetstagarna hittat ett nytt arbete. Minst chans från direkt varsel till ny anställning har äldre med låg utbildning som varit anställda länge.
Ungefär en tredjedel av de varslade gick direkt vidare till nya arbeten och ungefär häften registrerades som heltidsarbetslösa. Här klarade sig männen bättre än kvinnorna. Även om det inte var någon skillnad mellan könen att finna ett nytt arbete omedelbart efter att uppsägningen trätt i kraft var kvinnor arbetslösa under längre perioder än männen och gick i högre utsträckning vidare till annan sysselsättning än heltidsarbete, som studier, förtidspension eller deltidsarbete.
Flertalet av dem som sägs upp halkar också efter i lön flera år framöver under sin fortsatta yrkesverksamhet, särskilt om de varit arbetslösa i samband med uppsägningen. En femtedel av de varslade lyckades dock höja inkomsten på det nya arbetet. Högst lön hade de som stannade kvar inom eller i en närliggande bransch. De verkar kunna ta med sig en form av industrispecifikt humankapital till den nya arbetsplatsen som annars saknar värde ute på arbetsmarknaden.
Doktorsavhandlingens titel: Notifications and Job Losses on the Swedish Labour Market
Ann Christine Jans kan nås på tfn 08-506 943 59, annchristin.jans@scb.se
