Kartläggning visar stor potential till nya svenska stamcellsframgångar
Svenska stamcellsforskare har möjlighet att bli än mer framgångsrika. Det kan ske genom att samarbetet mellan olika forskargrupper förbättras och genom att antalet forskare på området ökas, t ex med satsningar på ”kom-hem-anslag” för forskare som varit utomlands. Men också genom en ekonomisk satsning på grundforskning inom området och genom att ett regelverk skapas för de kommersiella aspekterna som uppstår så att forskarnas fria tillgång till material och forskningsresultat kan bibehållas. Allt detta konstateras i den första kartläggningen av svensk stamcellsforskning.
Trots att svensk stamcellsforskning delvis redan ligger i den internationella frontlinjen produceras kvantitativt sett färre arbeten här, än vad som motsvaras av svenska forskares andel av den biomedicinska forskningen i sin helhet. Anledningen tros vara att det handlar om ett relativt nytt fält. Å andra sidan har svenska forskare producerat arbeten av god kvalitet som har rönt stor uppmärksamhet internationellt.
Tre centra och ett nytt nätverk
Minst ett hundratal disputerade forskare fördelat på drygt trettio forskargrupper är verksamma på hel- eller deltid inom stamcellsområdet. Den mest intensiva forskningsverksamheten pågår vid någon av de tre centrumbildningarna som vuxit fram vid Karolinska institutet samt vid universiteten i Göteborg och Lund. Där har också särskilda forskartjänster i stamcellsforskning inrättats. Ett nationellt nätverk för stamcellsforskning är också under bildande – Swedish Consortium for Stem Cell Biology and Cell Therapy, SWESTEM.
Svårt att definiera området och resurser
– Definitionen av vad som är stamcellsforskning är ännu inte entydig, säger professor Lennart Enerbäck vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som tillsammans med professor Jan Lindsten från Karolinska institutet i Stockholm gjort kartläggningen.
Stamcellsforskning är svår att avgränsa som enhetligt forskningsområde eftersom området innehåller frågeställningar som är centrala även i andra sammanhang inom cell- och tumörbiologi. Därmed blir också uppgifterna om vilka forskare som bedriver stamcellsforskning och vilka resurser som finns tillgängliga för denna forskning svåra att definiera.
Utredningen föreslår:
– Ökade anslag till grundforskning
– Samverkan med forskare inom andra områden
– Öka antalet forskare genom
§ Forskarskola
§ Post doctor tjänster
§ ”kom-hem”-anslag
– Översyn av regler för kommersiella intressen
Mer information och pressbilder
Utredningen har gjorts på uppdrag av Vetenskapsrådet. Kartläggningen i sin helhet och pressbilder på www.vr.se.
Ytterligare kommentarer
Lennart Enerbäck, professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
031-342 3779 / 0708-603779 / Lennart.Enerback@path.gu.se
Jan Lindsten, professor vid Karolinska institutet, Stockholm
08-728 65 76 / 08-517 763 53 / 0498-498 277 / Jan.Lindsten@cmm.ki.se
Harriet Wallberg-Henriksson, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet
08-546 44 274 / 070- 629 64 70 / Harriet.Wallberg-Henriksson@vr.se
