Majoritet bland abortsökande är giftasambo och har redan barn

I Sverige avbryts ungefär var fjärde graviditet med en legal abort. Abortsökande kvinnor är dock en relativt osynlig grupp, vilket gäller i än högre grad för män som är involverade i abort. Avhandlingen undersöker psykosocial bakgrund, livsvillkor, motiv, attityder och upplevelser av aborten hos 211 abortsökande kvinnor och 75 män vid Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Studien visar bl.a. att de flesta kvinnor och män levde i relativt stabila och långvariga parrelationer och hade en fungerande ekonomi. Fler än hälften var gifta/sammanboende och hade redan barn. Abortsökande kvinnor och deras män kan således inte generellt betecknas som en resurssvag grupp i psykosocial bemärkelse. Istället förekommer abort i de flesta sammanhang och abortmotiven visar bl.a. på behovet av familjeplanering i dagens samhälle. Kvinnor och män vill ha barn “rätt” antal barn med “rätt” partner och vid “rätt” tidpunkt för att bl.a. kunna kombinera ett tillfredställande föräldraskap med förvärvsarbete. Många kvinnor och män uppgav exempelvis att de inte hade tid, ork eller energi för ytterligare ett barn. Värderingar som delades av de flesta var att barn har rätt att vara önskade av båda föräldrarna och dessutom till god omvårdnad. Både kvinnor och män var positiva till den svenska abortlagen, och många hade även före graviditeten sett abort som en möjlig utväg vid en eventuell oönskade graviditet.

Motstridiga känslor i relation till den aktuella graviditeten och aborten visade vara vanliga bland både kvinnor och män. Dessa känslor var emellertid sällan förknippade med tvekan över aborten. Själva abortbeslutet visade sig inte explicit vara så svårt att fatta, däremot upplevdes avbrytandet av graviditeten ofta som känslomässigt svårt. Strävan att uppnå fungerande livsvillkor, vilket inkluderade alla inblandade (även fostret), legitimerade emellertid abortbeslutet, de positiva känslorna för graviditeten och etiska dilemman (framför allt rörande fostrets rätt) försvårade däremot beslutet. Att aborten kunde upplevas både som en lättnad och en förlust speglar ytterligare abortbeslutets komplexitet. Majoriteten av kvinnorna uppgav emellertid inga känslomässiga besvär vid någon av de uppföljningsintervjuer som genomfördes strax efter aborten samt fyra och 12 månader senare. Den dominerande reaktionen var däremot lättnad samt upplevelsen av att abortprocessen hade medfört ökad personlig mognad och självinsikt.

Ungefär hälften hade inte använt någon preventivmetod vid det aktuella samlaget och många uppgav att de hade chansat. Det framkom också att män och kvinnor hade delvis olika uppfattningar om vilken preventivmetod som passade bäst. Kvinnorna föredrog samlagsbundna metoder (främst kondom) i större utsträckning än män, medan män oftare föredrog p-piller och spiral.

Det är av avgörande betydelse att klinisk verksamhet är öppen för de motstridiga känslor och paradoxer som både kvinnor och män kan uppleva i samband med abort. Fokusering även på männens roll är nödvändig för att kunna erhålla en adekvat bild av abort som fenomen. Det är också av avgörande betydelse att arbetet med att förebygga oönskade graviditeter (och aborter) inbegriper ett genusperspektiv när det gäller samtal om sexuellt riskbeteende och preventivmetoder.

Anneli Kero finns vid enheten för obstetrik och gynekologi, tel. 090/785 89 41. E-post: anikeo97@student.umu.se

Avhandlingen har titeln “Paradoxes in Legal Abortion. A longitudinal study of motives, attitudes and experiences in women and men”. Svensk titel: “Paradoxer och legal abort. En longitudinell studie om motiv, attityder och upplevelser hos kvinnor och män”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Rosa Salen, 9 tr., Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Fakultetsopponent är docent Viveca Odlind, Karolinska institutet, Stockholm.