Serotoninfunktion och personlighetsdrag vid depression och panikångest
Nya forskningsresultat visar att depression och panikångest kan ha olika biologiska störningar som underliggande mekanismer. Ett samband finns också mellan den s k serotonerga funktionen och vissa karaktärs- och temperamentsdrag. Undersökningen visar även att rubbningar i årstidsrytm skulle kunna bidra till sårbarheten för affektiva sjukdomar såsom depression eller panikångest.
Serotonins betydelse vid depression och panikångest har presenterats i en avhandling från Karolinska Institutet. Serotonin som är en neurotransmittor i centrala nervsystemet påverkar flera funktioner som sömn, aptit, libido, stämningsläge, ångest, kognition och minne, och rubbningar i dessa är vanliga symptom vid psykisk ohälsa. Hjärnans serotonerga aktivitet varierar under året hos den friska individen.
För att öka förståelsen för hur personligheten och biologiska faktorer kan samverka till uppkomsten av depression och panikångest studerades sambandet mellan olika personlighetsdrag och perifera markörer för centrala serotonerga funktioner hos en grupp panikpatienter. Personlighetsstrukturen samt graden av ångest och depression bedömdes före och efter 6 månaders behandling med citalopram, ett läkemedel som hämmar cellens återupptag av serotonin.
Analyser av upptagshastigheten av serotonin samt antalet serotonintransportörer och serotoninreceptorer gjordes på trombocyter. Dessa liknar i flera avseenden de serotonerga nervändarna i centrala nervsystemet och kan användas som en experimentell modell vid studier av affektiva sjukdomar.
Resultaten visar att nedsatt upptagshastighet av serotonin i samband med ett förhöjt antal serotonintransportörer är karaktäristikt för depression. Kännetecken för patienter med panikångest är nedsatt antal serotonintransportörer.
En 75% förbättring av depression och panikångestsymptom skedde hos två tredjedelar av patienterna efter citalopram behandling. Samtidigt syntes en 12% positiv förändring i samtliga ångest-, aggressions- och fientlighetsrelaterade variabler i en skattningsskala för personlighetsdrag. Dessa förbättringar skedde parallellt med en signifikant reducering i upptagshastigheten av serotonin och antalet serotoninreceptorer. Citalopram behandling påverkade inte antalet serotonintransportörer.
En årstidsvariation i den serotonerga funktionen observerades också. Trombocytens serotoninupptag nådde sin högsta nivå under vinterhalvåret och sin lägsta nivå under det ljusa halvåret medan det omvända observerades för antalet serotonintransportörer och serotoninreceptorer. Resultatet tyder på att det kan finnas kompenserande mekanismer mellan serotonerga variabler som har betydelse för mental hälsa. Rubbningar i årstidsrytm skulle kunna bidra till sårbarheten för affektiv sjukdom.
Avhandlingens titel:
Platelet serotonin function and personality traits in affective disorder
Författare:
Jolanta Neuger, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet,
tel. 08-672 2341, mail: jolanta.neuger@spo.sll.se
