Hetvatten mot grusogräs – energislukande metod kan bli bättre
Ogräs på banvallar, grusplaner och mellan stenar och plattor i staden kan bekämpas effektivt med hetvatten. Ett krux är att det går åt stora mängder energi vid denna icke-kemiska ogräsbekämpning. Om man använder hetvattenmetoden när ogräset ännu är litet och passar på efter en kort torrperiod kan den dock bli betydligt effektivare, enligt hortonom David Hansson vid SLU i Alnarp. I sin doktorsavhandling har han även föreslagit hur man skulle kunna förbättra hetvattenutrustningen rent tekniskt.
Förr användes normalt kemiska bekämpningsmedel mot ogräs på hårdgjorda ytor, som grus, sten och betongplattor på gator och i parker. Idag är emellertid användningen starkt reglerad av miljöskäl. Vägverket och de flesta av landets kommuner har restriktioner mot kemisk bekämpning på sådana ytor och Banverkets stationsområden och en del av banvallarna får inte heller behandlas med ogräsmedel.
Hetvattenmetoden är en ny ogräsbekämpningsmetod som ännu ej har kommit till allmän användning. Vid behandlingen ska vattnet vara så varmt som möjligt, helst kokande. Vattnet värms upp av ett dieseldrivet aggregat. Det upphettade vattnet leds sedan vidare till en isolerad spridarkåpa. Vid behandlingen dras hetvattenrustningen fram av t.ex. en traktor.
Vid ogräsbekämpning med hetvatten förstörs cellerna på två olika sätt. Om växten under en viss tid utsätts för temperaturer mellan 50 och 60°C stelnar proteinerna i cellen, medan en snabb temperaturstegring till 100°C spränger cellerna på grund av den snabba tryckstegringen i cellen.
David Hansson, vid SLU:s institution för lantbruksteknik i Alnarp, har nu i sitt doktorsarbete studerat hetvattenmetoden för ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor. Han har bland annat kommit fram till att hetvatten bör användas när ogräsen är i ett tidigt utvecklingsstadium, det vill säga när plantan endast har några få blad. Tillåter man ogräset att växa sig alltför stort får man öka mängden hetvatten högst betydligt. Det leder till att man måste köra aggregatet saktare, vilket innebär att både kostnaden för bekämpningen och miljöproblem, i form av bränsleåtgång med mera, ökar.
Väderleken har stor inverkan på resultatet vid bekämpning med hetvatten. Man bör sträva efter att bekämpa ogräset efter en kort tids torka och undvika att bekämpa när det regnar. Lufttemperaturen verkar däremot inte ha så stor inverkan på bekämpningseffekten.
Hetvattenbehandlingen påverkar endast ovanjordiska växtdelar. Det innebär att det behövs upprepade behandlingar vartefter ogräset växer vidare från kvarvarande rötter och från groende frön. På en hårdgjord yta visade det sig att det krävdes lika många behandlingar av hetvatten som flamning under en säsong för att bekämpa ogräset.
För att uppnå den i praktiken vanligt förekommande skötselnivån behövdes det sex ogräsbekämpningar med hetvatten under en säsong på ett försöksfält som kan liknas vid en grusyta. Resultaten från försöken visar att bekämpningseffektens varaktighet går att öka vid högre energinivåer. Det medför att antalet behandlingar per säsong kan minskas eller att skötselstandarden höjs vid bibehållet antal behandlingar.
Det finns goda möjligheter att öka körhastigheten och utnyttja energin effektivare genom att förbättra tekniken. Hetvattenutrustningen ska överföra vattnets värme till ogräsen med så små förluster till omgivningen som möjligt. Det uppnås med en isolerande kåpa över sprutmunstyckena. En eftersläpande duk fördröjer växternas avkylning och minskar hetvattenmetodens känslighet för vindpåverkan.
Vätmedel ökar bekämpningseffekten vid hetvattenbehandling. Vätmedel används även för att öka effekten av kemiska bekämpningsmedel. Det är också möjligt att öka bekämpningseffekten genom att öka droppstorleken.
Ju större mängder hetvatten som behövs för att bekämpa ogräset, desto längre i färdriktningen behöver spridarkåpan vara för att energin ska utnyttjas effektivt. Bäst effekt får man om vattnet appliceras med många munstycken som är jämnt fördelade under den isolerade spridarkåpan.
David Hansson har även studerat olika metoder för att avläsa bekämpningsresultatet. På hårdgjorda ytor med varierad och ojämn förekomst av ogräs har det visat sig att ogrästäckningsgraden efter en bekämpning kan bedömas snabbt och med relativt god precision med en visuell avläsning (med synen). Även den mer objektiva metoden datorstödd bildanalys är användbar och kan öka precisionen vid avläsning, men tar längre tid. Bildanalys lämpar sig för avläsning av bekämpningseffekten på större hårdgjorda ytor med varierad ogräsflora.
Icke-kemisk ogräsbekämpning innebär oftast att man behöver använda flera olika metoder. Hetvattenmetoden har visat sig vara ett bra komplement till att bränna (flamning) och borsta bort ogräset. Flamning har nackdelen att öka risken för bränder, och ogräsborstning leder till ett stort slitage på den hårdgjorda ytan. Ogräsbekämpning med hetvatten lämpar sig bäst på hårdgjorda ytor på grund av att hetvattenutrustningen är relativt tung. En utveckling av metoden kan dock leda till utökad användning. I Tyskland har det visat sig att metoden fungerar även vid ogräsbekämpning i fruktodlingar.
Hortonom David Hansson, institutionen för Lantbruksteknik, SLU, disputerade onsdagen den 8 maj. Titeln på avhandlingen är Ogräsbekämpning med hetvatten på hårdgjorda ytor.
Kontaktinformation
För mer information: David Hansson, 040-41 51 38, David.Hansson@lt.slu.se
