Arbetslöshet upplevs olika

Ulla Rantakeisu vid Karlstads universitet, har tidigare uppmärksammats bland annat för sin studie om de rasistiska trakasserierna i Vålberg i mitten av 1990-talet. Sedan 1994 har hon forskat vid Centrum för folkhälsoforskning (CFF), som integrerades med dåvarande Högskolan i Karlstad 1998. Det var också 1994 som Rantakeisu påbörjade arbetet med sin doktorsavhandling i socialt arbete. Vid denna tidpunkt präglades det svenska samhället av massarbetslöshet och ekonomisk kris. Detta aktualiserade frågan om vad arbetslösheten innebär, dels för enskilda människor, men även för samhället som helhet.

I avhandlingen presenteras resultat från fyra delstudier som, från olika perspektiv, analyserar arbetslöshetens sociala och hälsomässiga konsekvenser. Det är idag känt att arbetslöshet ofta leder till ohälsa i form av till exempel psykosomatiska besvär, oro, rastlöshet, och nedstämdhet. Även om ohälsan dominerar så bör även den variation som finns uppmärksammas, det vill säga att arbetslösheten också är mindre besvärande för en del människor. Avhandlingen lyfter fram några aspekter som syftar till att förklara variationer i arbetslöshetens konsekvenser med fokus på psykisk hälsa. Studierna baseras dels på arbetslösa ungdomar i sex kommuner i Värmland, dels på arbetslösa tjänstemän från den kommunala sektorn i Sverige. Den fjärde och sista studien utgörs av mer djuplodande intervjuer med långtidsarbetslösa ungdomar i Värmland. Resultaten ger en mångfacetterad bild av hur arbetslöshet påverkar hur vi mår.

– De flesta arbetslösa har en väldigt stark vilja att arbeta. Ju starkare arbetsengagemang desto sämre är den psykiska hälsan vid arbetslöshet. Ett arbetsmarknadspolitisk åtgärd räcker oftast inte för att tillfredsställa detta psykosociala behov av arbete. Samtidigt fyller en aktiv arbetsmarknadspolitik flera viktiga syften som vi inte får bortse ifrån, till exempel att arbetslösa inte glömmer bort sina yrkeskunskaper, eller att de ökar sina möjligheter att få arbete genom arbetsmarknadsutbildning.

Även den ekonomiska frågans betydelse för hälsan är enligt Rantakeisu slående.
– Ju sämre de ekonomiska förhållandena är och framförallt upplevs, desto större är risken att de arbetslösa drabbas av ohälsa. Det är därför viktigt att se till den ekonomiska förlusten vid arbetslöshet, vilket exempelvis regeringen gör nu, när de höjer a-kassenivåerna.

Ulla Rantakeisu har även studerat ungdomars olika sätt att se på sin arbetslöshetssituation. Även här finns stora variationer. I avhandlingen presenteras fyra idealtypiska förhållningssätt; traditionalister, vinddrivna, sökare och frifräsare. Dessa typer kan även kopplas till olika klass- och könsmönster. Vidare skiljer sig hälsan åt mellan de fyra idealtyperna. Speciellt ”frifräsarnas” hälsa avviker från de andra tre grupperna i en betydligt mer positiv riktning.

Skillnaderna mellan de olika grupperna av ungdomar visar tydligt att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet bör få olika inriktning.
– I första hand handlar det om att se till att ungdomarnas långtidsarbetslöshet inte permanentas. I sammanhanget är det viktigt att myndigheter uppmärksammar speciellt ”vinddrivnas” behov av individuellt anpassade insatser. Genom att ta hänsyn till att ungdomar faktiskt förhåller sig till sin arbetslöshetssituation på olika sätt, kan myndigheterna arbeta mer effektivt. Även de olika uttryck för flexibilitet som dessa ungdomar ger uttryck för bör uppmärksammas. Olika klassbakgrund kan till exempel påverka hur ungdomarna ser på förvärvsarbete. Inställningen till omskolning, utbildning och geografisk rörlighet varierar stort vilket de instanser som arbetar med arbetslösa ungdomar bör ta hänsyn till. Detta inte minst för att begränsa den oro och frustration som en del av dessa ungdomar ger uttryck för.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulla Rantakeisu
Tfn: 054-700 25 05 alt. 054-18 59 18
E-post: ulla.rantakeisu@kau.se