Modellering av förarbeteende i doktorsavhandling av Katja Vogel
Katja Vogel vid VTI disputerade den 14 juni på avhandlingen Modeling Driver Behavior – A Control Theory Based Approach. I den redovisar Katja Vogel tre experimentella studier av förarbeteende. Utifrån insamlade empiriska data från studierna samt från trafikteori presenterar hon ett förslag till en modell av förarbeteende i tätort på mikronivå. Förarmodellen skall på sikt ingå som en komponent i en simuleringsmodell av tätortstrafik. En sådan simuleringsmodell kommer att ge trafikplanerare ett helt nytt redskap för att beräkna säkerhetseffekter av olika åtgärder.
Det är en lång och komplicerad process att bygga upp en fullständig simuleringsmodell av trafikantbeteende på mikronivå, alltså en modell där de enskilda trafikanternas beteende i olika situationer kan simuleras. Det pågår ytterligare doktorandarbeten med simuleringsmodellen vid Kompetenscentrum för Trafiksimulering, CTR.
– Jag har studerat trafikantbeteende i en starkt trafikerad korsning utan signalreglering i Linköping och kunnat identifiera olika indikatorer som har betydelse för trafiksäkerheten, berättar Katja Vogel.
– I en av studierna mätte jag genomsnittlig hastighet i korsningen på dagen och på natten och jämförde med tidigare kunskap om hastighet dag och natt vid landsvägskörning. Jag kunde då konstatera att bilförare i tätort ökar hastigheten på natten medan förare på landsväg tvärtom sänker hastigheten.
– Jag har också intervjuat försökspersoner om deras körupplevelse i korsningen. En slutsats från den studien är att förare påverkas negativt och upplever stress av faktorer i trafikmiljön som de inte kan påverka själva, till exempel andra förares beteende. Däremot upplever de ingen eller mindre stress av andra distraherande faktorer i trafikmiljön som de själva kan kompensera för genom att exempelvis sänka farten.
Vad händer sen?
– I en tredje studie kan men säga att jag tittade in i huvudet på mina försökspersoner, säger Katja Vogel skrattande. Försökspersonerna fick se ett antal filmade sekvenser från korsningen. Deras uppgift var att förutse förflyttningar, samspel och händelser i korsningen under de två närmaste sekunderna efter att filmen stoppade. I verkligheten, alltså fortsättningen på filmerna, följde samtliga trafikanter gällande trafikregler i hälften av filmsekvenserna medan det begicks regelbrott i de andra.
– Det visades sig att det var svårare för mina försökspersoner att förutse beteenden där trafikanterna bröt mot gällande trafikregler än att förutse beteenden enligt gällande regler. Det var ingen skillnad i skicklighet i förutsägelserna hos mina manliga och kvinnliga försökspersoner. Däremot skattade de manliga försökspersonerna sin egen skicklighet högre när de fick ange hur säkra de var på att deras förutsägelse av händelseutvecklingen var rätt.
Snabb karriär
Katja Vogel har genomfört sitt doktorandarbete på knappt tre år, vilket är långt ifrån de fyra år som utbildningssystemet medger för doktorander.
Katja Vogel är född i Mainz, Tyskland och blev klar med sin grundexamen i psykologi vid universitetet i Regensburg 1998. Då hade hon tillbringat ett av studieåren vid Wesleyan University i Connecticut, USA. Hon antogs som doktorand vid Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik vid Linköpings universitet hösten 1999. Professor Håkan Alm har varit handledare vid universitetet och forskningschef Lena Nilsson handledare vid VTI. Doktorandprojektet har finansierats av KFB/Vinnova via Kompetenscentrum för Trafiksimulering vid KTH och VTI. Vägverket har varit med och finansierat de empiriska studierna.
Kontaktinformation
katja.vogel@vti.se
013-20 43 06
