Fölsjukdom förstör inte tävlingskarriär

Det visar den licentiatavhandling som veterinär Susanne Demmers försvarade vid SLU den 7 mars.
-Men det finns all anledning att på alla sätt försöka förebygga denna för föl allvarliga sjukdom, betonar Susanne Demmers.

Vid sidan om sitt arbete som klinikveterinär på institutionen för medicin och kirurgi, stordjur vid SLU, driver hon och hennes familj Västerbo stuteri som är ett av landets större travstuterier.

SKILLNAD I SAMMA STALL
-Jag har under årens lopp haft fölungar som insjuknat i lunginflammation på grund av Rhodococcus equi och undrat varför vissa föl blir sjuka och andra inte, trots att de finns i samma stall. Jag har också haft funderingar över hur tidigt fölen smittas.

Dessa frågeställningar har utgjort basen i Susanne Demmers forskning kring en sjukdom som upptäcktes redan 1923 av en svensk, Hilding Magnusson. Sjukdomen finns över hela världen och kan även drabba människor med dåligt immunförsvar som t ex AIDS-patienter. Uppfödare med stort antal hästar har större problem med sjukdomen än uppfödare med ett eller två ston. Ädlare hästraser drabbas lättare än andra raser.

TRÄCK SPRIDER SMITTA
-Största smittkällan tycks vara hästarnas träck. Det är oerhört viktigt att såväl boxen där stoet fölar, som den första rasthagen sto och föl släpps ut i, är noggrannt rengjorda. Viktigt är också ge helt nyfödda föl extra råmjölk för att stärka immunförsvaret.
Det är de unga fölen som drabbas, mellan en till fyra månaders ålder, och sjukdomens dödlighet kan ligga på 30-40 procent. Däremot drabbas vuxna hästar aldrig.

För att bota sjukdomen, krävs en bredspektrig antibiotikabehandling. Helst bör veterinär via bakteriologiskt prov konstatera att det verkligen är en Rhodococcus-infektion innan behandling sätts in.

JÄMFÖRT BEHANDLINGAR
Susanne Demmers har jämfört två förekommande antibiotikabehandlingar, baserat på 72 behandlade fall vid SLU:s hästklinik. Hon såg ingen skillnad mellan användandet av erytromycin/rifampin jämfört med gentamicin/rifampin. Eftersom erytromycin kan ge akut dödlig diarré hos fölets moder, vilket har inträffat i ett fåtal fall vid behandling på klinik, rekommenderas att gentamicin används.
I forskningen har även undersökts två fölgrupper från två olika stuterier för att se hur neutrofilen (en av de första blodcellerna i immunförsvaret som aktiveras mot bakteriella infektioner) utvecklades mellan andra levnadsdygnet upp till 56:e dygnet. Den ena fölgruppen gavs i förebyggande syfte blodplasma för att stärka immunförsvaret och den andra gruppen fick ingen behandling alls. Susanne Demmers konstaterade att under de första tre veckorna hade fölens neutrofiler nedsatt förmåga att bekämpa bakterier p.g.a. bristande faktorer i blodet hos fölen. Dock märkte hon inte någon skillnad mellan den grupp som fick plasma och den obehandlade.

ARBETSPROV PÅ MATTA
– Jag har också gjort en studie på 3-åriga travhästar som haft Rhodococcus
equi som föl och som var i professionell träning.
Hästarna fick göra arbetsprov på rullmatta. Deras lungfunktion och gasutbytet i lungorna undersöktes med en inertgasteknik. För att kunna göra detta kördes hästarna med andningsmask samtidigt som blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, blodgaser och röd cellvolym mättes. Men trots att dessa 3-åriga hästar hade varit sjuka i lunginflammation med bölder som föl, hade hästarna en normal lungfunktion och arbetskapacitet jämfört med en grupp kontrollhästar.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Susanne Demmers 018-67 29 34 (arb.) 070-545 44 75, 0224-93 054 (bost.)