Nervsystemet hos diande råttungar påverkas av kadmium
Kadmium kan påverka nervsystemet hos diande råttungar, visar toxikolog Kierstin Petersson Grawé vid SLU i sin doktorsavhandling. Hon har bland annat sett ökad motorisk aktivitet och minskade halter av signalsubstansen serotonin i hjärnan hos de ungar vars mödrar fått kadmium i dricksvatten.
Det är väl känt att njurarna tar skada om kadmium tillförs i tillräckligt stora mängder under lång tid, medan eventuella effekter på nervsystemet är mindre väl utforskade. Målet med Kierstin Petersson Grawés avhandling har varit att öka kunskapen om hur kadmium transporteras via mjölk från den lakterande modern till den nyfödda ungen, och att studera effekter i hjärnan hos ungarna vid relativt låga kadmiumdoser. Studierna har gjorts på råtta och mus.
Kadmium togs snabbt upp i bröstkörteln hos mödrarna och stannade kvar under lång tid. Hos ungarna ansamlades kadmium i njurarna i proportion till moderns kadmiumexponering. Det betyder dels att ungarna får i sig kadmium via moderns mjölk, dels att kadmiumhalten i njurarna är ett bra mått på ungarnas kadmiumexponering. Trots de höga kadmiumhalterna i bröstkörteln var utsöndringen i mjölken låg, sannolikt på grund av att kadmium binds upp i bröstkörteln och bara till viss del är tillgängligt för utsöndring. Fettsyrasammansättningen i mjölk från exponerade honor var förändrad på ett sätt som tyder på att det enzym som bildar de medellånga fettsyrorna i bröstkörteln hämmas av kadmium.
Kadmiumexponering via modersmjölk ledde till minskade nivåer av serotonin i hjärnan hos de nyfödda ungarna. De påtagliga effekterna på serotonin skulle kunna leda till beteendeeffekter. I en beteendestudie uppvisade kadmiumexponerade ungar en ökad motorisk aktivitet. Kadmiumexponeringen gav däremot inga effekter på inlärning eller minne.
De nya studierna tyder på att kadmium kan påverka nervsystemet under utveckling vid lägre doser än man tidigare trott, och vid lägre doser än de som ger upphov till njurskada hos vuxna djur. Effekterna som visats i försöksdjur ger anledning till att gå vidare och närmare utreda dos-effekt samband och mekanismer. Underlaget är idag dock inte tillräckligt för att bedöma risken för liknande effekter hos människa. Viktigt att påpeka är att det inte finns någon som helst anledning att avråda från amning på grundval av dessa resultat.
Toxikolog Kierstin Petersson Grawé vid vid institutionen för farmakologi och toxikologi, SLU, försvarar fredagen den 4 april sin doktorsavhandling Lactational transfer of cadmium in rodents – CNS effects in the offspring. Disputationen äger rum kl. 09.15 i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU Ultuna. Fakultetsopponent är professor Gunnar Nordberg, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kierstin Petersson Grawé, tel. 018-471 45 10 eller via e-post Kierstin.Petersson.Grawe@farmtox.slu.se
