Flerspråkig kultur hotad i Alsace

Hur påverkas människors språkliga och kulturella identiteter av ett pågående språkskifte? För att undersöka detta har Katharina Vajta djupintervjuat tre generationer i en släkt i Alsace. Här har man i århundraden talat elsassiska. Nu håller denna germanska dialekt på att trängas ut av franskan, nationalstatens språk, och även tyskans ställning i Alsace försvagas snabbt. Den flerspråkiga kulturen är hotad.

När Alsace blev franskt på 1600-talet fick franskan rollen av prestigespråk. Efter den franska revolutionen blev det också en symbol för republiken och nationen. Men elsassiskan behöll länge sin starka ställning, inte minst under de ständiga konflikterna mellan Frankrike och Tyskland under 1800- och 1900-talet – varje ny fredsöverenskommelse innebar en ny nationalitet och ett nytt officiellt språk.

Sedan 1945, då Alsace blev franskt igen, har franskan vuxit sig allt starkare. Det blev fint att prata franska som ansågs obefläckad av nazismen. Minnet av kriget är fortfarande levande hos många och belastar än i dag regionens germanska språk. Detta avspeglas i den intervjuade släkten där flera i mellangenerationen uppfattar franskan som en möjlighet att sätta punkt och gå vidare: ”Våra föräldrar berättar sina minnen på elsassiska. För mig är det inte så, och för mina barn är andra världskriget historia. De talar bara franska.”

I denna släkt har den äldsta generationen lärt ut elsassiska till alla sina fyra barn. Men bara det äldsta av barnen i mellangenerationen har i sin tur fört de germanska språken vidare till den yngsta generationen. För den personen visar sig den germanska språkliga identiteten vara lika viktig som den kulturella.

Hos de tre andra familjerna, som inte fört elsassiskan vidare, är den språkliga identiteten övervägande fransk. Trots det har den kulturella identiteten påtagliga inslag av germanskt kulturarv: Den språkliga identiteten i släkten har alltså förändrats snabbare än den kulturella.

Alla de 17 intervjuade i släkten har också fått tala in regionala ortnamn och efternamn på band. Namnen har germanskt ursprung men kan uttalas mer eller mindre franskt. Vissa av de intervjuade kan uttala samma namn olika beroende på talsituationen och därmed påverka hur de uppfattas av omgivningen.

De flesta väljer att uttala namnen på ett mera franskt vis. Det är samma personer som av olika anledningar inte lärt ut elsassiska till sina barn. Hur namnen uttalas återspeglar det pågående språkskiftet i regionen, ett skifte som också skapar vardagliga problem: ”Vi har inte längre något gemensamt språk för våra släktmiddagar”, konstaterar en av de intervjuade.

Avhandlingens titel: ”Nous n’avons plus de langue pour nos fêtes de famille.”
Le changement de langue dans une famille alsacienne.
Disputationen äger rum lördagen den 5 april 2003 kl. 10.00
Opponent: Professor em. Andrée Tabouret-Keller, Strasbourg, Frankrike
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Katharina Vajta, tel. 031-773 1813 (arb.),
031-40 50 46 (hem), e-post katharina.vajta@ rom.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se