När ett nyfött barn dör
Ett nyfött barns död kort efter födelsen är en svår händelse både för föräldrarna och för vårdpersonalen. Personalen har en klar målsättning att försöka vara lyhörd för mödrarnas behov och anpassa vården och bemötandet till varje enskilt fall. Detta lyckas ofta men inte alltid, visar barnsjuksköterskan Anita Lundqvist i en avhandling i medicinsk etik från Lunds universitet.
Den gängse uppfattningen inom vården idag är att föräldrarna bör se, beröra eller hålla sitt döende och döda nyfödda barn, eftersom detta på sikt underlättar sorgearbetet. Samtidigt vill man anpassa sig till föräldrarnas egna önskemål, vilket leder till en motsättning i de fall då föräldrarna vägrar ta till sig sina döende och döda barn.
– Det handlar om en svår balansgång mellan vad personalen ser som det bästa för föräldrarna, och vad föräldrarna själva just då vill och känner, säger Anita Lundqvist.
Hon tror att det avgörande för mödrarnas upplevelser är hur de blir bemötta både i ord och i handling: att personalen kan ge dem tid att tänka efter och att resonera, och visa inte bara i ord utan också med kroppspråk och känslor att man vill göra avskedet så bra som möjligt för de berörda.
I motsats till vad man kanske väntat sig, så har de svenska kvinnor Anita Lundqvist mött inte dragit sig för att berätta om den tragiska händelsen. De har tvärtom gärna velat tala om det skedda, både för att bearbeta sin sorg och för att genom sin medverkan i studien göra barnets död mer meningsfull. De visade sig också ha mycket starka minnen av hela skeendet, och mindes i detalj det som hänt och det personalen sagt och gjort.
Lundaforskaren har haft tre syften med sin avhandling: att kartlägga den svenska vården när nyfödda barn är döende och dör, att belysa hur svenska kvinnor upplevt förlusten av sitt nyfödda barn och den vård de fått i detta sammahang, samt att utforska muslimska kvinnors uppfattning om den svenska vården i samband med nyfödda barns död.
De muslimska kvinnor som Anita Lundqvist mött har inte alla själva haft erfarenhet av barn som dött kort efter födelsen. Det gick inte att hitta tillräckligt många kvinnor med den erfarenheten som ville vara med i studien, eftersom det för muslimer inte är brukligt att tala om döende och död. Eftersom troende muslimer anser att döden är förutbestämd av Gud, så vill man utgå från att ett dött litet barn har det bra i himlen, och anser att en alltför långvarig sorg innebär ett ifrågasättande av Guds vilja.
Avhandlingen heter When birth turns to loss and grief. Experiences, views and care in neonatal end-of-life practice. Disputationen äger rum den 25 april. Anita Lundqvist träffas på tel 046-211 27 66, anita.lundqvist@omv.lu.se.
