Behandling av bensår kan förbättras
Patienter med bensår är ofta underbehandlade. De vårdas ofta under lång tid inom sjukvården, framför allt inom primärvården. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet har förekomst och behandling av kroniska bensår inom ett sjukvårdsområde i Stockholm kartlagts.
En studie av patienter med bensår visar att efter 18 månader hade en tredjedel fortfarande ett icke läkt bensår. Smärta rapporterades av nästan hälften av alla patienter med venösa bensår och i 29% av dessa fall gavs ingen smärtstillande behandling.
Personer med bensår vårdas ofta under lång tid inom sjukvården, de flesta av dem inom primärvården. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet har sjuksköterska Britt Ebbeskog kartlagt förekomst och behandling av kroniska bensår inom ett sjukvårdsområde i Stockholm, med 18 månaders uppföljning av sårläkningsfrekvens. Dessutom beskrivs äldre patienters upplevelse av att leva med ett venöst bensår.
Inom studien identifierades 294 bensårspatienter och majoriteten av dessa var omkring 80 år. Den vanligaste orsaken till bensår var nedsatt blodcirkulation. Resultaten visar att en alltför hög acceptans sker av icke-läkande bensår. Smärta rapporterades i nästan hälften av alla patienter med venösa bensår och i 29% av dessa fall gavs ingen smärtstillande behandling. Smärtan påverkade ofta patienternas vardagliga tillvaro. Efter 18 månader hade en tredjedel av patientfallen fortfarande ett icke läkt bensår.
Det framkom även att långsamt läkande sår läker snabbare med kontinuerlig och standardiserad bensårbehandling utifrån kunskap om specifika sårläkningshämmande faktorer och inte minst fastställande av bakomliggande diagnos. Bedömning av patientens bensårssmärta är betydelsefull och kräver regelbunden uppföljning.
Vid intervjuer framkom också att bensåret gav en känsla av skam och att patienterna vidtog handlingar för att undvika att visa den defekta kroppen för omgivningen. Detta leder till ett socialt tillbakadragande. Kännetecknade för patienternas upplevelser i samband med omläggning av bensår var att de dels blev bemötta med skickligt, varsamt handlag i en förtroendefull och värdig atmosfär och dels upplevde sig bli objektifierade och utelämnade till obehaglig och smärtsam såromläggning.
Studien visade att en strukturerad bedömning avseende patientens hälsotillstånd, bensårets omgivning samt sårstatus kan leda till betydande besparingar både i mänskligt lidande och i kostnader för patienten. Förutsättning för detta är att patientens diagnos verifieras och att patienten bedöms utifrån sin upplevda livssituation samt ges möjligheter till aktiv egen medverkan under pågående behandling.
Avhandlingens titel:
Elderly patients with slow-healing leg ulcers – an embodied suffering.
Författare:
Britt Ebbeskog, Neurotec-institutionen, Centrum för äldrevårdsforskning,
tel. 08-196940, 0733 795904 eller mail: britt.ebbeskog@neurotec.ki.se
